En fin julafton..

Nu sitter jag här och man kan säga att det är juldagsmorgon..Julaftonen blev lite annorlunda än den varit senare år. En liten, snart två-åring, höll show hela kvällen och avslutade det hela med ett bad i mormors badkar. God mat, och vi behöver inte laga mat i morgon. Skönt. Vi brukar alltid avsluta med apelsinris, som jag har gjort utan recept. I år vaskade jag fram ett recept på nätet, och det blev perfekt. Utskriften sitter numera i pärmen för bra recept. Knepet var, att istället för vanligt strösocker, använda florsocker.

Jag lägger in en bild på Yrvädret med favoritklappen, en gunghäst som hon fick av morfar.

Bakdag..

Saffransbröd i långpanna, chokladdoppade kokostoppar och gammaldags mjuk pepparkaka. Det är vad det bjuds på till julkaffet i år. Varken mer eller mindre.

Mera e-böcker...

Nu har det startats en nu sajt för e-böcker, Bokon. Som lockbete fick man en bok gratis, skriven av Henning Mankell. Det nappade jag på förstås. Nu visade sig att det var den första han skrev om Wallander, men den kan jag gott läsa igen.

Ikväll har vi kollat på Rolling Stones 50-årsturné! Karlarna har hållit på i 50 år! Helt ofattbart att en snart 70-årig Mick Jagger kan studsa omkring som en gummiboll på scenen.

Färdigfirat..

Nu är min födelsedag överstånden. Vi firade den i vackra Tällberg, Dalarna. En vän rekommenderade Åkerblads Gästgiveri, och det nappade jag på. Vilket bra val! Fantastiskt vacker miljö och god mat. Vad mer kan man begära? Som en märklig slump var min äldsta dotter med make i Mora just då. De hade absolut ingen aning om vart vi tänk åka. Vi sammanstrålade och fikade i stan. Trevligt!

Nu kommer resten av veckan att gå till julförberedelser. Det är lite extra skojigt i år, när vi har ett litet barn som ska invigas i julens fröjder. Det finns ingen anledning att överdriva julklappsinköp, för där har hon inga förväntningar än..De vuxna barnbarnen däremot har precisa önskemål.

Om jag jämför jularna för, låt säga 20 år sen, så har jag definitivt slagit ner på takten. Då kunde jag baka minst sju sorters kakor, i år blir det max två. Det hejdlösa frossandet känns inte kul längre.

Jag får bita ihop..

Nu kommer den där tiden när jag bara inte fattar varför man tar ut allt det mysiga i förtid. Det äts julbord och man pyntar hej vilt. Julmust, som enligt min mening inte ska drickas före julafton, på sin höjd kan jag sträcka mig till kvällen innan. Det har folk hinkat i en månad nu. Jag såg på Facebook, att en av mina vänner radan griljerat skinkan! Vad är det med folk!

Jag fattar att alla har sina egna tradiotioner, så jag ska försöka bita ihop och inte säga något. Om jag får göra som jag vill, måste väl alla andra få göra på sitt sätt. Eller?

Samma sak med semlor. Det finns semlor att köpa redan nu! Sju veckor före påsk är ju det som gäller! Eller? Som sagt, jag har det lite tufft nu...

Långt mellan inläggen..

Det finns inte mycket att berätta om just nu.Vintern håller i sig, och idag har det faktiskt varit ett väder som mera liknar februari, solsken och kyla. Vackert!

Nu jobbar jag i helgen, sen är det tre veckors semester! Det ser jag fram emot..

Vitt, vitt, vitt!

Jag gnällde över det gråa för någon vecka sen, nu är jag tyst. Vinden har mojnat och det är bara vitt och vackert ute. Jag skulle nog vilja ha några kallgrader till, för att vara riktigt säker på att det inte blir slask.

Har sopat fram bilen, och ska ge mig ut på vägarna så småningom för att ta mig till jobbet. Det blir inget problem idag.

Slängde ihop några kikärtsbiffar till matlådan och ungsbakade kålrotsstavar. Sallad till det och middagen blir perfekt.

Ikväll är det julbord för alla anställda vid min avdelning, men några måste jobba, så vi fixar mys på jobbet istället. Jag ska inte ta åt mig äran, för jag tänker bara äta det som bjuds. Ett par av mina bakglada kollegor tar med sig lite godsaker. Jag har lånat bilden från den ena bagarens Facebook-sida...

Ojojoj!

Idag har Mellansverige drabbats av ett ordentligt snökaos. Jag skulle vilja kalla det vinter, men snön lamslog både flygplats, vägar och kollektivtrafiken. Förhoppningsvis har inte några människor omkommit. Nu fortsätter snövädret norrut, men det blir säkert besvärligt på vägarna imorgon också. Jag tog det säkra före det osäkra och åkte med maken till jobbet idag. (Passerade nyss midnatt, så det var faktiskt igår)

Äntligen!

Så kom då äntligen snön! Så mycket ljusare det blev! Lilla Yrvädret uppskattar det vita, men vägrar ha vantar. Vänta bara till det blir kallare, då sitter dom nog kvar på händerna.

Imorgon kväll får maken trycka på knappen som tänder utebelysningen. Inte en dag innan det! Grannarna har redan tjuvstartat, men jag ogillar det å det grövsta. Där är jag traditionalist.

Nu har jag en jobbarhelg framför mig igen, men semestern närmar sig...

Grått, grått, grått...

Nu vill jag ha snö! Det är så murrigt och trist och allt är grått. Nu är det bara fyra veckor till det vänder igen, man får försöka se det positiva i det hela. Ljuset betyder allt. Sänder en varm tanke till mina kära släktingar norr om polcirkeln, långt norr om polcirkeln till och med.

Imorgon och övermorgon ska jag vara kvällsmormor. Då blir det middag, bad och nattning. Kul! Dottern är ute på praktik nu och då ingår även kvällspass.

Väldigt intressant!

Jag läste en artikel i DN igår om konditionsträning. Litegrand om alla inte passar för hård träning, men det mest intressanta var en bit, som handlade om högintensiv intervallträning. Jag testade det idag på min uppvärming, och attans vad det tog! Då tar konditionsträningen endast 10 minuter och man kör stentufft i 20-30sekunders intervaller. På träningscykel fungerar det väldigt bra, för där har man ju en klocka. Svetten lackade och jag var nöjd.

Lugnt på jobbet..

Lördagkväll och snart inte en passagerare i sikte. Förmodligen är det en liten mellanperiod innan resandet kommer igång igen, men det kan också vara ett tecken på dåliga tider. Folk håller i sina pengar helt enkelt.




Fyra timma kvar, sen åker jag hem och tittar på Downton Abbey, denna fenomenala TV-serie. För att kanske få lite balans borde jag titta på något annat än engelska program, men det finns inget som lockar. Jag får vänta ända till hösten 2013 innan nästa säsong av den dansk/svenska produktionen Bron börjar igen.  

Utvilad...

Tänk vad en hel natts god sömn kan betyda!

Barnvaktsdag idag, mycket lek och förundran över vilka små svampar barnen är. Varje dag händer något nytt, och nu främst på språkfronten. Visst kände jag samma förundran när mina egna barn var små, men nu har jag mer tid och ro att studera det.

Idag var vi på julmarknaden i Steninge. Bara för några veckor sen, hade jag inte drömt om att ta med henne till ett ställe med ömtåliga saker utan att placera henne i en kundvagn. Nu knallade vi runt, ibland höll hon mig i handen, men inte hela tiden. Vi var till och med i glasbutiken, där det finns vaser och andra föremål i mångtusenkronorsklassen!

Mina två stora barnbarn har helt andra saker för sig. Imorgon är det avskedskonsert för de omåttligt populära Swedish House Mafia, och båda två har lyckats få tag i biljetter dit. En lycka utöver det obegripliga verkar det vara! Ja,ja, jag har också varit ung så jag kan förstå...Och musiken är riktigt bra.

En solig, mild dag..

Jag hade planer...

Hade tänkt mig en tur in till stan idag, men under min sömnlösa natt ändrade jag planerna till Stinsen. Om jag bara fick fyra timmars sömn skulle jag orka det.. Det blev inte så. Idag är dagen när dom byter våra ytterdörrar till så kallade säkerhetsdörrar. Man började med det i vår trappuppgång vid 9, sen var det stört omöjligt att få en tupplur. Klockan tolv kom man till oss, och jag tror jag ställer in mina shoppingplaner helt och hållet idag. Märkligt det där, att helt utan anledning kan jag inte sova ibland. Det blir ett nytt försök i natt. Tur i alla fall att jag varken skulle jobba, eller vara barnvakt.

Aino Trosells bok blev en besvikelse. Hon lyckades inte knyta ihop storyn som jag ville ha den.

Gråväder..

Ledig dag 2...

Klockan är strax efter midnatt, och jag sitter med min surfplatta. Jag vill få bloggen att se likadan ut som när jag skriver på datorn...

Ledig dag 1....

Idag en tur till min frissa 10 mil bort (!) , sen fika hos äldsta dottern. Solen skiner, så det blir en fin biltur, och med en bra bok i örat kommer jag inte att ha tråkigt. Lyssnar just nu till PD James senaste När döden kom till Pemberly.  Denna 92-åriga dam har tagit till ett riktigt genidrag. Hon har skrivit en fortsättning på Jane Austens Stolthet och fördom! En mordgåta naturligtvis, men i denna vackra miljö och tid, som jag är så förtjust i. Strålande!

Och så läser jag förstås en bok också (på min surfplatta) Tvångströjan. Hennes böcker om hemtjänstassistenten Siv känns härligt jordnära. Jag letar efter den ultimata kriminalromanen, där inga sadister och massmördare härjar, utan det onda sker i en till synes vardaglig miljö. Där mordet sker av för mig begripliga anledningar. Vi får se om den här uppfyller dom kraven. Underhållande i alla fall..

November..

Inte lika grått som för några dagar sen, men milt och blåsigt.

Jag har inte mycket nytt att tillföra just nu, det har varit jobb och jobb, men imorgon blir det hopp och lek istället.

Just nu har jag främmande karlar ute på vår terrass. Det är något med hängrännor som ska bytas, och de tog sig in med stege från våningen nedanför. Med buller och bång. Persiennerna är nerdragna, så de inte får för sig att jag ska hjälpa till..Hoppas ingenting står i vägen bara, så vi får bannor efteråt. Det är tufft att bo i bostadsrätt ibland, om man inte rättar in sig i leden.

Jag lägger in en bild som jag tog 13 november förra året. Frosten hade inte tagit den rosa skönheten än..

Skogskyrkogården...

Maken och jag tog en tur till Skogskyrkogården igår (söndag) för att tända några ljus. Vi trodde att det skulle vara tämligen folktomt, för den egentliga ljuständardagen var ju på lördagen. Icke! Jag kan bara föreställa mig så mycket folk det var då! Fördelen med att åka dit på söndagen är att man får köra bil inne på kyrkogården. Området är ju enormt stort och har man gravarna på olika ställen så kan det röra sig om flera kilometer.

Idag har jag varit dagmormor igen, en lite pladderunge är hon, det lilla Yrvädret!

Alla min flickor...

Igår hade jag alla mina flickor hemma! Döttrar och barnbarn. Full fart med lilla Yrvädret, och vansinnigt roligt. Nu ett par dagar på jobbet igen.




Häromdagen släppte Mando Diao sin svenska platta med tonsatta Frödingdikter. Jag hade hört några tidigare, och det var förmodligen de bästa. Tur att Spotify finns så man slipper köpa ett helt album för några låtar.

Ständig träningsvärk..

Jag tror jag får börja föra någon slags träningsdagbok. Problemet är att jag har dålig koll på hur tungt jag lägger på, helt enkelt. Skönt att det har blivit en vana och att jag tycker det är kul. Nu har Swedavia tokat till det med våra parkeringar, så jag får ändra lite i rutinerna. Exempelvis får jag åka hemifrån tidigare. Tur i alla fall att jag har bil..

Nu är det kallt och krispigt i luften, men strålande solsken.

Planeringsdag..

Nu har vi planerat våra arbetstider sex veckor framåt igen. Det gick ovanligt smärtfritt den här gången. Eftermiddagen bestod av grupparbete. Ingenting jag gillar annars, men det här var kul. Efter att ha jobbat i så många år, har jag inga illusioner längre, vad gäller arbetet, men låt dom hoppas som vill..Det kan bli förändringar till det bättre en period, sen rinner allt ut i sanden igen, på grund av det ena eller det andra. Framför allt är verksamheten hela tiden under utveckling (läs avveckling), och då blir inga förbättringar bestående. Kalla fakta helt enkelt.

Gårdagen var en härlig höstdag. Lilla Yrvädret och jag hade en liten Mellis-picknick i Norahs hage. Bäst att passa på när man kan. Sen gick vi hemåt igen i elljusspåret. Lerigt och tungt att dra vagnen, så jag fick mig en rejäl träningsvända.

Vinterdäcken sitter på, så nu får snön gärna komma.

Picknick i Norahs hage...

Mysteriet med den bortappade Kaninisen...

Lilla Yrvädret har ett gosedjur som är den absoluta favvisen, Kaninisen. En liten oanselig kanin, men tydligen helt ovärderlig. Jag vände upp och ner på deras lägenhet för att hitta den innan middagsluren. Till slut fick jag dra till med en nödlögn..Kaninisen ligger i tvättmaskinen och mamma får ordna det sen. Hon köpte den lilla lögnen, men sov inte så länge som hon brukar, utan vaknade och saknade sin lilla kompis.

Några timmar senare när Mamman också letade dök han upp! Instoppad bakom en hög med pocketböcker. Förmodligen det enda stället jag inte kollat på, annars hade jag rotat både i kylskåp och frys. Imorgon ska jag ha bättre koll..

Det blir inte alltid som man tänkt sig..

Häromkvällen/natten blev jag sittande med maken 8 timmar på akuten. Jag beundrar personalen där, vilken arbetsbelastning dom har! Och jag kan tänka mig att det är än värre på helgerna. Med nattvaket kom en trött dag, när jag hade hand om Lilla Yrvädret. Det gick bra det också men sen sov jag som nerklubbad och kunde inte träna som jag tänkt idag. Ny friska tag imorgon!

Lyssnade färdigt på en mycket bra bok idag. Änglarnas svar, av Stefan Einhorn. Den här gången har han skrivit en roman, han har varierat sig, den mannen. En sinnrikt skriven bok, som är spännande från början till slut. Sen har jag läst en mer lättviktig bok, Drömmen förde dig vilse, av Anna Jansson. En deckare som jag läste enbart för att den utspelar sig på Gotland, på platser där jag varit och till och med bott.

Lycka!

Tänk vad lite som kan göra en lycklig! Jag skulle ha jobbat förmiddag imorgon men fick till min stora förtjusning byta till kvällspass. Jag är en inbiten kvällsmänniska och tycker genuint illa om att gå upp tidigt. De gånger jag blir tvungen, har jag svårt att somna och sover som en kratta. Inte kul alls.

Jaha, ja...

Ytterligare en Nobelpristagare jag aldrig hört talas om! Mo Yan...Kineser har ju en spännande historia, och denne Mo Yan sägs vara en god historieberättare, så jag ska ge honom en chans. Det är bara märkligt, att varje år när pristagarens namn tillkännages känner jag mig VÄLDIGT obildad. Förra året var det i alla fall en författare, eller snarare poet, som jag läst.

Håkan Nesser!

Vad bra han är! Hans senaste, Styckmörderskan från lilla Burma, och med hans uppläsning, är i mästarklass. Som vanligt, fast han skriver om tragiska saker, kan jag inte låta bli att småfnittra ibland.
Nu gäller det att hitta en bok av samma kaliber. Svårt, faktiskt. När en författare skriver "hennes vackar, bruna, mandelformade ögon" och liknande trams vill jag inte längre vara med. Så mycket skit det skrivs!Som tur är, när man lyssnar på böcker på Storytel, kan man ju sluta lyssna och ta en annan istället. Så fungerar det inte om man köper en bok, då är man rökt!

På något märkligt sätt, och med en semesterdag mitt i, lyckades jag få till fem lediga dagar i rad den här veckan. Två mormordagar. Besök hos frissan 10 mil bort, och äldsta dottern tar en hel dag. Idag blir det lite shopping och träning och imorgon hoppas jag maken tagit ledigt.

Det går som det ska..

Träningen forstätter och nu finns det en bilbarnstol.

Jag har "läst" Mikael Niemis senaste, Fallvatten, en dramatisk och spännande historia om något som faktiskt kan hända. Efter ett intensivt regnande brister damm efter damm utmed Lule älv...Rekommenderas och den är inläst av författaren själv, vilket nästan alltid tillför ytterligare en dimension till boken. Där kan jag faktiskt nämna ett undantag som bekräftar regeln. Stockholmssyndromet, av Janne Olsson. Han var ju huvudpersonen i Norrmalmtorgsdramat på 70-talet. Olsson förstör hela läsupplevelsen med sin uppläsning. Jag orkade inte avsluta boken.

Så här långt har vi inte haft någon trevlig höst, vädermässigt, men vi får vänta och se.

När jag duschade idag kom en ganska bra insikt till mig som jag skulle vilja dela med mig till yngre kvinnor; Sök djupet i livet istället för att bara stanna vid ytan. Bra va, med tanke på att åldras!

Lite lagom träningsvärk..

Jag gjorde klokt i att börja försiktigt, men ändå känns det i musklerna. Imorgon är planen att jag ska köra ett pass igen innan jobbet.

Nu tror jag att jag kommit ett steg närmare en bilbarnstol. Till  min lilla bil passar inte vilken stol som helst, säger dottern. Nu har hon hittat en i närheten och ska ta kontakt imorgon. Spännande! Sen får lilltjejen finna sig i att sitta i baksätet igen, för det kostar pengar att koppla ur krockkudden på passagerarsidan!

Efter ett långt uppehåll...

Fattar inte att jag inte tagit upp den goda vanan tidigare. Idag har jag äntligen kommit igång med styrketräningen igen.Vi har ju GRATIS träningsmöjligheter på jobbet, så varför inte utnyttja det? Jag tog det lite försiktig, vill kunna gå imorgon.  

Stiltje..

Inte mycket att rapportera. Att vara dagmormor går galant. Jag måste bara hitta en bilbarnstol, så vi kan göra utflykter i min bil, istället för stora Volvon. På jobbet rullar det på som vanligt, med allt vad det innebär..

Regn och rusk ute, inte mycket annat att vänta den här årstiden.

Septemberkväll..

Det blir mer och mer höstlikt, fastän det är ljummet i luften. Man får njuta av de soliga dagar som kommer. Äldsta dottern med man, drog söderöver idag, för en vecka. Det var längesen jag var i Grekland...Yngsta dottern har blivit student igen. Äldsta barnbarnet väntar på jobbbesked och yngsta har fått en dagmormor. Livet rullar på, men runt omkring händer tråkiga saker. En tidigare arbetskamrat gick bort häromdagen, alldeles för tidigt.

Om några minuter börjar mitt äldsta syskonbarns 40-årsdag!

Den här bilden tog jag i november förra året! Vi får se hur det ser ut denna november..

Dagmormor..

Nu har min tillvaro som dagmormor börjat. Idag fick jag ta hand om en liten hängig tjej, febrig, så vi höll oss inomhus. Det blev inte så många timmar, men man hinner leka en hel del.

För en liten stund sen lyssnade jag färdigt på en väldigt bra bok. Man kan kanske kalla den en politisk thriller. Författaren heter Chris Forsne, en journalist och författare som även varit korrespondent i Frankrike. Boken heter Vår man i världen. Vad den handlar om kan man se om man klickar på länken. Hon är modig, för man kan klart se vilken man hon skildrar, även om han inte nämns vid sitt rätta namn. Vad jag gillar är att läsaren får en överblick över världspolitiken, på ett sätt som man inte får annars. Hur girighet, makthunger och lojaliteter styr världen, på bekostnad av den lilla människan.

Nu kan vi nog säga att hösten är här. Jag har fått en tid för byte till vinterdäck, ett hösttecken så gott som något.

Idag..

Idag ska jag börja jobba efter min långa, härliga semester. Det ska bli riktigt roligt att komma tillbaka till röran igen.

Måste slå ett slag för en fantastisk bok, Torka aldrig tårar utan handskar, av Jonas Gardell. Det är den första boken i en trilogi. Boken har höjts till skyarna av kritiker och andra, och jag måste hålla med. Fruktansvärt upprörande, med tanke på att det är inte så längesen, som de homosexuella hade det så här jävligt. Jonas själv, denne öppna, fantastiska människa var själv med på den tiden och kan vittna om hur det var.

Sen lyssnar jag på en bok också, men det är ren förströelse. De döda talar inte, av Anne Cleeves.

För att pigga upp oss lite lägger jag in en bild som visar en tjej som gillar bilar. Här kör hon lastbil av hjärtans lust!

Hemma igen..

Det blev alltså ytterligare en resa för oss på denna semester. En fyradagars tur till underbara Gotland. Det blev hastigt bestämt och väldigt bra. Båtresan är dyr, trots att det tydligen är extra billigt just nu, men man sitter bekvämt i sin förbeställda vilstol, och kan ägna sig åt att läsa eller lyssna till musik. Överfarten tar bara tre och en halv timme numera. Jag minns när det tog sju timmar...

Hotellet låg perfekt till om man kommer med båten, alltså i hamnen. Ett litet trivsamt trestjärnigt hotell, med en utmärkt frukostbuffe. Även den här resan hade vi fantastisk tur med vädret. Solsken och lagom varmt utom hemresedagen, när det småregnade i ett par timmar. Gotland är så vackert, så man nästan tappar andan. Det är som att komma till en grekisk ö, men med bättre klimat.

Nu är det bara en vecka kvar på vår semester, och då kan man säga att hösten börjar så smått. En höst då jag ska ta hand om lilla barnbarnet på mina lediga dagar. Det ska bli spännande.

Lugnt vatten...

Igår tog vi en tur till Åland för att fylla på makens snusförråd. Hade väntat mig en stökig resa, lördag och fortfarande semestertider. Nu blev det inte alls så, utan en lugn och skön överfart, trots att båten säkert var fullpackad. Det gäller bara att få en lugn vrå, så löser det sig. På återresan åt vi a la Carte i lilla matsalen, som vanligt väldigt gott. Man har alltid ett vegetariskt alternativ på menyn. På bilresan hem lyssnade vi på höjdhoppsfinalen för damer plus lite annat intressant. Det blir faktiskt lika spännande i radion, om kommentatorerna är bra.

Hemma igen..

Hemma efter några händelserika och intressanta dagar. Vistelsen började med ösregn, men sen blev det bara bättre och bättre. Under höjdpunkten, Edinburgh Military Tattoo, var himlen molnfri. Det blev en magisk upplevelse och vi var så nöjda. Edinburgh är en spännande stad och vi lyckades pricka in den mest hektiska veckan, Festivalen. Hela staden firade med gatumusikanter och andra ekvilibrister. Vi bodde på universitetsområdet, och där var det fest dygnet runt. Hur orkar folk?

Eftersom brittisk mat inte är speciellt lockande varierade vi oss. Det blev kurdiskt, sudanesiskt (!) och libanesiskt. Libaneserna avgick med seger, men strax efter kom kurderna. En lustig iaktagelse på alla tre restaurangerna; man serverade inte alkohol, men gästerna var välkomna att ta med sig eget dricka, som man villigt hjälpte till att öppna. Jag måste forska närmare i varför det är så. Först tänkte vi, kanske av religiösa skäl, men libaneser är ju inte enbart muslimer..Det har förmodligen något med tillstånd att göra, men jag får återkomma i frågan. Jag lägger in ett par bilder som inte säger mycket för någon annan än mig, min likväl...

Packat och klart..

Imorgon, okristiligt tidigt, blir vi hämtade för transport till Arlanda. Jag ser fram emot några dagar i Edinburgh, med bland annat en kväll med Royal Edinburgh MilitaryTattoo. Föreställningen sker under bar himmel, så vi får hoppas på uppehåll. Man har ännu aldrig ställt in en föreställning, sägs det. Det pågår en festival i stan, så vi lär inte vara ensamma.

Så var den här..

Den efterlängtade semestern med strålande sol och lagom temperatur. Vi kom igång skapligt tidigt. Mågen fyller jämnt imorgon, så vi handlade en present. Naturligtvis köpte vi det han önskat, det är bäst så. Vi hade tänkt oss ett besök på Linnés Hammarby, det gjorde vi förra året vid den här tiden, men dom har stängt på måndagar! Då fick det bli Ulva Kvarn istället och det är inte heller fy skam. Jag saknar keramikverkstaden som var där förr, men miljön är vacker och fikat gott.

På eftermiddagen köpte vi en ny resväska modell mindre. Det bär nämligen snart av till Skottland.

Nu närmar det sig...

Nu är det inte många jobbdagar kvar innan semestern. Eftersom det har varit, som många tycker, lite knackigt väder, har en höstkänsla infunnit sig. Nu behövs det lite mer värme för att ta bort den inför kommande semester.

Jag har en ny leksak igen, eller snarare en app, Instagram. Med den kan man trixa och fixa med sina bilder, så det ser riktigt proffsigt ut. Det tråkiga är att jag inte lyckas få bilderna till min Dropbox, och kan därmed inte föra över bilderna till min blogg. I-landsproblem!

En bild som jag tog vid en motionsrunda kan jag i alla fall bjuda på.

En mysig helg...

Äntligen hade maken och jag en ledig helg tillsammans. Vad göra? Jag hade hört ryktas att det finns ett café på Stockholms slott, på inre borggården  Den måste testas, så vi tog helt enkelt tåget in till stan och promenerade dit. Fantastiska bakverk och smörgåsar! Det blev förstås en promenad i Gamla stan igen, och vi undvek Västerlånggatan. Denna krimskramsgata borde saneras från skitbutiker!

Idag, alltså söndag, åkte vi tillsammans med dotter, barnbarn och måg till Hagaparken. Vi lyckades nästan hålla oss torra, men det kom en rejäl skur. Med regnkläder på lilltjejen och paraplyer till oss, gick det bra.

Nu väntar en lugnare arbetsvecka än den förra.

Bortkastade pengar, eller..

Vi har ett ställ där vi placerar rabattlappar, presentkort och liknande. Jag gick nyss igenom högen och upptäckte att X antal biobiljetter, några billiga hotellbokningserbjudanden, presentkort till evenemang och några båtbiljetter har passerat bästföre-datum. Ska man betrakta det som bortkastade pengar då, eller inte gräma sig? Vi har ju egentligen inte haft behov av de erbjudandena, inte haft lust att gå på bio eller åka en extra tur med Ålandsbåten. Att åka bort och bo hotell känns inte heller särskilt angeläget, vi trivs ju så bra hemma. Alltså..jag kastar allting i soporna, men försöker hålla lite koll i framtiden. Vi har fortfarande biobiljetter som inte slutar gälla förrän i april nästa år. Kanske det blir någon film framöver, men då gäller det att hitta något vi båda gillar och det blir inte lätt..

Så sant..

Vädret är ett ständigt bekymmer för oss svenskar...

Ny månad..igen...

Efter ett sällsynt nattpass känner jag mig lagom seg. Problemet för mig är inte att jobba, och hålla mig vaken, utan att sova när jag kommer hem. Det har blivit några timmars dvala i alla fall. Under de lugna timmarna roade jag mig med min eminenta surfplatta. På SVTplay avverkade jag senaste avsnittet av Barnmorskorna i East End och Borgen, denna fantastiska, strålande, spännade danska serie. Jag säger det igen: Danskarna är Mästare! Sen har man ju alltid Wordfeud, Draw Something, Rumble, Storytel, Dito, ja man behöver inte ha tråkigt...

En ny intressant halvtimme..

Nu har han föreläst igen, den gode Alexander Bard. Den här gången i Holland. Han har själv lagt ut länken på sitt Twitterkonto, han vill ju att hela världen ska se honom. Det är väldigt intressant att lyssna på hans svada, om än lite skrämmande. Nu lever inte jag i den verkligehet han gör, där man ska höras och synas, annars finns han inte, men jag förstår att många av dagens unga ser det så. Han menar att då är Internet det enda som gäller. När man skapade Internet skapade man ett monster, säger han. Vid sidan av allt vi upplever som positivt, som Google, Facebook, Twitter osv, finns också bland annat Al Qaida, som är en Internetprodukt enligt honom.

Hur spännande åsikter han än har, Alexander, kan jag inte förstå hur han kan vara så drogliberal som han är!  Naturligtvis har det att göra med en livsstil långt bortom min egen, och som jag inte kan förstå.

Mission impossible..

Mitt projekt idag var att åka till Sollentuna för att skaffa ett nytt pass. Vilken flopp! Man ansöker inte om pass i semestertider, det borde väl jag veta. Passexpeditionen var fullsmockad med folk, som var där i samma ärende som jag. 67 personer före mig i kön! Jag gav upp och tog pendeltåget tillbaka hem igen. Nu löser det sig på ett något, inte helt korrekt sätt i alla fall, men någon löneförmån ska man väl ha.

Juni kommer att bli en rekordmånad, när det gäller nederbörd. Trist för alla som har tidig semester, men nog gnälls det lite väl mycket, tycker jag. Bara att gilla läget, eller lämna landet. Söderöver har man varmt så det räcker och blir över. Jag kan sträcka mig till att tycka synd om alla barn, som kanske skulle vilja bada lite utomhus. Mitt barnbarn till exempel, men hon vet ju inte vad hon går miste om, och snart kommer värmen tillbaka, får vi hoppas.

Hon fick sin första docka igår. En succé! Hon pysslade om den lilla, som en riktig liten mamma.

Midsommarledigt...

Midsommaraftonen var solig och fin. Vi tillbringade den tillsammans med yngsta dottern och barnbarnet. Lugnt och skönt.

Idag, alltså Midsommardagen tog vi en sväng in till Huvudstaden. En sån här dag är det bara turister i stan, stadsborna har lämnat för Skärgården och andra lantliga ställen. En stilla promenad i Gamla stan, ett ställe man aldrig tröttnar på.

Mina flickor..

I förrgår hade jag alla mina fem tjejer samlade på samma ställe! Barn och barnbarn, alltså. En härlig eftermiddag tillbringade vi i Sigtuna med fika och promenad. Största barnbarnet ville se Sigtuna Humanistiska, där tydligen grusamma saker sker i en bokserie hon läst. På bilden mina tre barnbarn.



Äldsta dottern fick en förfrågan från Ölands Turistförening om de fick använda en bild hon tagit på Instagram. Jag hade redan berömt henne för den, och jag förstår att dom vill ha den, helt perfekt. Bra reklam för Öland!

Några trevlig dagar...

Vi har haft Norgebesök. Systersonen kom hit för att bevittna svenskt studentfirande, och jag tror han tyckte det var en kul upplevelse. Sen skulle det gås på restaurang och besöka Sigtuna. För övrigt softade vi ganska rejält, och idag åkte han hem nöjd och glad. Vi räknar med att återgälda besöket i augusti om allt går som vi planerat.

Nu har jag en intensiv arbetsvecka framför mig, med både dag, kväll och nattjobb. Det är priset jag får betala för att ha varit ledig en vecka.


Bilden jag lägger in idag visar hur lilla barnbarnet roar sig under den långa väntan på maten. Det är mycket man kan använda en brödkorg till..

Äntligen..

Jag vet inte hur många Nu ska vi sjunga, jag nött ut. Oftast kunde man köpa den på bokrea, men på senare år har den inte funnits. Ska man betala fullt pris får man punga ut med över 300 kronor. Då kom jag på den lysande iden, antikvariat! Jag googlade och hittade ett på nätet, Aspingtons Antikvariat. Där fick jag tag på en bättre begagnad bok för 90 kronor! Jag fick hem den i brevlådan idag och den var så fin! Den boken är verkligen nostalgi för mig. Nu ska jag vårda den så att den håller i många år. Jag misstänker att bokrea-exemplaren är av sämre kvalitet.

Rekord igen..

Den här gången köldrekord. Så kallt som det var i går har det inte varit på ett åttital år! 4-5 grader, snålblåst och regn. Och Stockholm marathon! Stackars satar som skulle springa i det vädret, men det är ju högst frivilligt förstås. Nu på förmiddagen gjorde jag en liten raid ute på terrassen, för att titta till mina odlingar. Både blommor och kryddor såg ut att må alldeles utmärkt, så nu väntar vi in solen igen. Tomaterna står stilla i tillväxten, men sätter nog fart när/om värmen kommer tillbaka.

Nu jobbar jag bara ikväll, sen är jag ledig en vecka igen. Då väntas Norgebesök och studentfirande.

En fascinerande människa..

Hans intellekt får en vanlig människa att känna sig som en fullständig idiot, men det är såna som han som för mänskligheten vidare, på gott och ont. Jag talar om Alexander Bard. Hans musikaliska sida är bara en bisak, det är det andra, det filosofiska, som förbluffar mig. Igår lyssnade jag till ett anförande han höll i Berlin om The Internet Revolution. På flytande engelska (med amerikansk accent) framför han sina teorier, och jag är övertygad att alla som satt där var lika fascinerade som jag.