Återhämtning...

Det var skönt att ha två fridagar den här gången. Igår tog jag en tur in till stan. Är på jakt efter fler luftiga och snygga blusar/tunikor. Det är hopplöst. Om det inte är fel färg så är det mönster som påminner om min mammas gamla städrockar! Så fult!

Annars är ju Stockholm fantastiskt, som jag brukar tjata om. Jag har hittat en liten oas i Gamla stan. Trots mitt obefintliga lokalsinne lyckades jag leta mig dit igår. Brända tomten heter det, med ett kafé som heter Under kastanjen. Jag har ännu inte prövat det, utan sitter bara på det lilla torget, just under en stor kastanj, och tittar på folk. Ingen biltrafik eller annat stök som stör. Man kan undra varför jag överhuvud taget ger mig ut i storstadens vimmel, när jag helst vill ha lugn och ro, men så länge det finns andningshål är det helt okej.

Strålande..

Imorse när jag åkte till jobbet, strax efter sex, behövde jag inte ha någon jacka! Det blir nog en fin midsommar i våra trakter.

Lite förberedelser..

Eftersom jag inte kommer att vara hemma på förmiddagen i morgon, Midsommarafton, har jag förberett lite, så att resten av familjen inte behöver stressa. Jag hoppas komma hem till en nästan färdig buffé. Det jag har bidragit med är en smarrig Västerbottenpaj.

Apropå matlagning..Jag brukar göra allt från grunden. Ett måste för det mesta när man är vegetarian, men jag har hittat ett fantastiskt alternativ, när orken eller fantasin tryter. Kaxiga Paolo Roberto har verkligen funnit sin nisch. Hans färdiglagade pastarätter, helt utan onödig tillsatser, är något utöver det vanliga. Det var min äldsta dotter som tipsade mig, och jag var till en börja skeptisk. Efter att har prövat hans Ravioli funghi porcini, är jag övertygad. Så fantastiskt gott! Serverat med lite olivolja, färskriven parmesan och en sallad blir det en festmåltid. Det genialiska sättet att tillaga det, gör inte saken sämre. Man smälter lite smör, häller i pastan, 3dl vatten och brassar på till vätskan försvunnit. Inget onödigt vattenkokande. Priset är kanske ett aber. För en stor familj fungerar det inte, men är man bara två, som vi, så kan man gott unna sig ibland.

En ledig dag...

Efter att ha jobbat intensivt  fem kvällar har jag äntligen varit ledig en dag. Jag måste säga att jag ägnat större delen av dagen åt shopping, om än i liten skala. Lite småsaker, som rött nagellack till tånaglarna (det är dags nu), nagelfilar (har nött på en trött rackare länge nu) och neutralt lack till fingernaglarna. Lite småtrevligt att bara knalla runt i det lilla köpcentret i Väsby. En dubbel espresso på fiket. MEN, jag köpte de skönaste sandaler jag någosin ägt! Ecco har fantastiska skor! Jag lägger in en bild:

     Som en smekning på fötterna...

Jobbar och sliter...

I alla fall jobbar..fram till midsommar har jag bara två fridagar, men det är helt mitt eget fel, så jag har ingen att skylla på.

Träningen går fortfarande som en dans, men jag undviker att ta ut mig innan arbetet om det är för varmt ute. Min tomatröda ansiktsfärg vill då inte lägga sig förrän efter ett par timmar. Ett märkligt fenomen. Jag anstränger mig ju precis likadant varje gång, och jag är inomhus!

Yrvädret har varit ute och rest och kommit hem igen.

Några dagar innan hon åkte, var vi ute och rensade ogräs i rabatten utanför vår bostadsrätt. Dagen efter hängde den här lappen på vår gemensamma anslagstavla:

Gulligt va?

Sista rycket..

Imorgon är det dags för sista tentan för den här terminen för dottern. Man kan säga att jag avslutar den här delen av min roll i det hela, att vara barnvakt när pappan jobbar. I höst blir det hämtning på dagis i stället. Jag är övertygad att vi kommer att umgås mycket ändå, lilla Yrvädret och jag.

Idag har vi rensat ogräs, en spännande syssla när man är liten.

Igår var vi iväg och handlade en ryggsäck, där Kicki och Snuttis ska ligga. De är oumbärliga när det ska sovas. Flickorna ska nämligen ut och åka tåg, en annan sak som säkert blir väldigt spännande.