Idag har vi hälsat på makens 95-åriga moster. Det är första gången hon pratar om döden, och om sin rädsla. Vad kan man säga? Vi kan ju alla gå bort vilken sekund som helst, men är man på sitt 96:e år så är det en ständigt närvarande realitet.
Ytterligare en fantastisk bok som jag kan rekommendera: Eskil, riddaren av syrenbersån, av Gunilla Linn Persson. I boken berättar hon om en pojke som föds på 50-talet med Downs syndrom, eller mongolism som man kallade det då. Föräldrarna blir uppmanade att lämna bort honom, men det vill dom inte och vi får följa hans korta vandring på jorden. En sån där varm bok som jag gillar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar