Bara en fin bild...

Snökaos och OS-glädje...

Så mycket snö som vi har nu tror jag aldrig mina döttrar har upplevt i dom här trakterna, eller en så långdragen vinter..Idag sken solen från en klarblå himmel, men vinden blåste snålt. Kändes bäst att betrakta det vackra inifrån stugvärmen. Så småningom var jag i alla fall tvungen att ge mig ut på vita vägar. Det är bra när temperaturen ligger så pass lågt att det inte är någon idé att salta vägarna. -15 mitt på dagen!

Och så har vi ju pågående OS i Vancouver...Där händer trevliga saker för oss svenskar var och varannan dag. Igår fick vi uppleva en rafflade final på ett längdskidlopp som vi aldrig tidigare skådat. Jag ser fram emot forsättningen. Det tråkiga är att sändningar går sent på kvällen och en bit in bit in på natten.

Detta fantastiska Google!!!

Jag var lite bekymrad, för jag hade en besk, otäck smak i munnen efter att jag ätit. Efter några dagar googlade jag på: besk smak i munnen....Och Hokuspokus! På första träffen står det! Pine mouth! Vi hade ätit pinjenötter några dagar innan och dom hade tydligen inte varit helt friska. Forskarna vet inte orsaken till att det blir så här, men det var skönt att få svar på gåtan direkt. Maken hade varit riktigt orolig men Google hade svaret! Nu klingar det äckliga så sakteliga bort och jag kommer nog att undvika pinjenötter i fortsättningen.

Mycket på gång..

Jag har lyckats, med viss möda, installera ett fenomenalt program i min mobil. En tjänst där man kan lyssna på böcker direkt, utan nedladdning. Helt revolutionerande för mig som gillar ljudböcker.

Sen har jag börjat släktforska så smått, på min fars sida. En av mina brorsdöttrar som är född och uppvuxen i Norge ville ha hjälp och då hakade jag på. Nu har jag laddat ner ett släktforskningsprogram och är i full gång. Just nu är jag i början på 1800-talet. Det är fascinerande att man spart alla kyrkböcker. Visserligen är texten lite svårtydd här och där, men hittills har det gått bra. Det väldigt tidskrävande och förmodligen måste jag ta till andra hjälpmedel så småningom, men jag känner historiens vingslag..

Vinter håller landet i ett järngrepp och inte mig emot, hellre det än slaskväder. Tids nog smälter allt och då blir det gummistövlar på. Yngsta dottern lånar mina skidor imorgon och det är kul för dom att äntligen få komma ut ur förrådet. Hoppas hon vallar dom riktigt bra, så jag kan glida kring i solskenet nästa vecka. Annar får jag väl hasa mig fram, det går också bra..

Här en bild på min sjöutsikt.

En gudabenådad pipa...

Igår var jag och yngsta dottern på en fantastisk musikföreställning; Tommy Körberg med tre gitarrister. Han pendlade mellan Bellman och Frank Zappa. Det klarar man bara av om man är ett riktigt proffs. Dessutoma fick vi verkligen valuta för pengarna. Istället för dom utlovade 90 minuterna blev det nästan två och en halv timme. Då pratar han ju en del också.

Nu är jag tillbaka på jobbet efter en lite längre ledighet och första semlan har slunkit ner, en dag för tidigt. Jag håller annars hårt på traditionen att fettisdagen är den enda rätta premiärdagen och den infaller imorgon. Nu blir det en semla varje tisdag fram till påsk.

Prata döden..

Idag har vi hälsat på makens 95-åriga moster. Det är första gången hon pratar om döden, och om sin rädsla. Vad kan man säga? Vi kan ju alla gå bort vilken sekund som helst, men är man på sitt 96:e år så är det en ständigt närvarande realitet.

Ytterligare en fantastisk bok som jag kan rekommendera: Eskil, riddaren av syrenbersån, av Gunilla Linn Persson. I boken berättar hon om en pojke som föds på 50-talet med Downs syndrom, eller mongolism som man kallade det då. Föräldrarna blir uppmanade att lämna bort honom, men det vill dom inte och vi får följa hans korta vandring på jorden. En sån där varm bok som jag gillar.

Jahaja...

Den lediga veckan gick väldigt fort...Inte hann vi göra hälften av vad vi tänkt oss men däremot en massa annat. Så är det alltid. Ingen idé att göra upp storstilade planer. Vi snubblade över den perfekta bänkbelysning, vi hade nästan gett upp..OCH en bänkskiva som vi inte trodde fanns annat än svindyr hos IKEA. Jag säger bara: Bauhaus!

Jag har kommit mot slutet av Karin Fossums senaste, Döden skall du tåla. Som vanligt är hon väldigt bra.

Just nu har vi massor med TV-kanaler på prov (jag tror fram till påsk) och jag har fastnat för en; BBC Lifestyle. Jag skulle kunna sitta i timmar och glo, men det får man väl inte?

Mina inlägg är bildlösa, som synes. Har inte tagit några bra bilder, men kanske nästa gång...

Vi har fått sjöutsikt!

Till vår stora lycka så har vi plötsligt fått sjöutsikt! Nu ser vi Mälaren! Visserligen är det bara isen just nu, men i vår ser vi vatten...Kommunen har nämligen gallrat i skogsdungen som tidigare skymt siktet neråt sjön. Ibland har man tur.

Hämtade tre nya böcker på bibblan idag så nu ligger det på igen. Vi har ännu inte varit in till stan, som var en av planerna med vår lediga vecka. Kanske imorgon...

En ny månad..

Inte var jag särskilt aktiv i mitt bloggande förra månaden, men jag hade väl inget speciellt att skriva om när livet går sin gilla gång. Nu är jag i alla fall ledig hela den här veckan, tillsammans med maken.

Håller på att läsa en bok, som verkligen fascinerar mig; Matilda, 24 gånger med barn. Den skildrar en kvinnas villkor i Tornedalen under slutet av 1800-talet. Hur förtröstan på Gud ger mening åt livet, trots att hon inte får behålla många barn, missfall och sjukdomar sliter dom ur famnen på henne. Ett strävsamt, men ändå lyckligt liv skildras i denna underbara bok.

Jag, som tillhör vinterälskarna, tycker att det här är fantastiskt. Nu har vi inte haft plusgrader på en och en halv månad! Snön ligger vit och fin, men vägarna har man lyckat skita ner med det förhatliga saltet. Hoppas det håller i sig länge än, och så kan det börja våras så smått i mars. För ett par år sen såg jag en fjäril i februari, det verkar väldigt avlägset just nu...