Varmaste januari i mannaminne och längre än så..

Sista dagen i varma januari. Inte en dag har det varit under nollan, men enstaka nätter några minus. Solen har visat sig lite grand och lyst upp. Det är nästan så man väntar sig att se blåsippor i backarna.

Två barnbarn har fyllt år. Den ena 27 och den andra 9! 

En dag tog vi ryggsäcken och åkte till Hjälstaviken. Vackert men väldigt tyst i vassen. Om någon månad blir det ett herrans liv, men redan är folk där med sina tubkikare.

I Norge har en liten Frida Eline kommit till världen. Jag ser fram emot att träffa henne framåt våren. 

Här hemma avverkas det böcker i en rasande takt. Maken lånar på biblioteket och jag håller mig för det mesta till Storytel. Både ljudbok och e-bok. Flera böcker har faktiskt handlat om kvinnornas roll under andra världskriget. Dessa modiga tjejer!

Föreläsningarna har börjat på Senioruniversitetet och därmed fikastunderna med några av mina pensionerade arbetskamrater. Trevligt!

Översta bilden är från Hjälstaviken. Sen en bild inifrån Uppsala Domkyrka, som vi besökte i samband med Upplandsmuseet. Nedersta bilden är utsikten därifrån. Till det museet var vi två gånger på kort tid. Första gången med barnbarnet och hennes kompis och andra bara vi två. Det är mycket att läsa och titta på och det gör man bäst i lugn och ro.

Förresten var vi på Sigtuna museum för första gången, trots att vi bor så nära. Väldigt bra utställningar och gratis. Från första maj tar man avgift, så turisterna kommer.

Nytt år!

Så har vi ett nytt år med förhoppningsvis många härliga inslag. 

Mildvädret och blåsten fortsätter, men det är synd att klaga. I Australien härjar förödande skogsbränder av nästan biblisk omfattning. Miljontals djur har fått sätta livet till och även människor.

Nyåret var som vanligt lugnt och städat hos oss. Fortfarande lägger folk tusentals kronor på fyrverkerier, trots att så många vädjar om besinning. Husdjur och andra djur är vettskrämda. Läste idag om en liten hund som dog av skräck!

En dag kände vi för en liten utflykt med barnbarnen och deras föräldrar. Vi höll på att blåsa bort när vi kom till sjön, men ungarna hade kul. Bra kläder räddade den utflykten. 

Vi äter fortfarande rester från julbordet. Det är bra att ha lite i frysen att trolla med. För min del är det snart slut, men maken har fortfarande tärnad julskinka. Jag gillar verkligen att göra mat av rester. Har man bara ett baslager hemma så kan man få till goda middagar.

Den över bilden är från utflykten.Ungarna hade kunnat leka där i timmar om de fått.

 Den undre visar den röda himmel som visade sig vid solnedgången. Man kunde se en massa bilder på sociala medier, men få förstod att den vackra färgen helt enkelt bildades av smuts i atmosfären. Vackert var det i alla fall. 

Annandag jul...

Nu är julen överstånden. Det blev en trevlig julafton med nöjda barn och vuxna. Vi blev tvungna att ändra lite i våra rutiner. Julklappsutdelningen fick komma före julmiddagen i år. Där har vi säkert skapat en ny tradition och inte mig emot. Det är ju skönt för oss vuxna att få lite matro utan tjat.

Det är första året som Lilleman förstått vad julen går ut på för barn. Väldigt entusiastiskt paketöppnande! Favoriten för kvällen var en borrmaskin med ljud! Stora tjejen var också nöjd och så även den största. Själv har jag för länge sen slutat få julklappar.

Vädret är fortfarande trist. Nu har det i alla fall vänt och vi går mot ljusare tider. Man ska ju alltid ha något speciellt att se fram emot och för oss är det att en liten bebis ska komma i Norge. Först ska det bli nyår och förhoppningsvis massor med snö. Så här mörkt vill vi inte ha det.

Först två julaftonsbilder och sen så bra det är med hjälpsamma barnbarn. Han putsade dem även på insidan...

Julen närmar sig med stormsteg..

Första inlägget i december, men bättre sent än aldrig. 

Julförberedelserna går enligt planerna. Ingen stress. Det förväntade Norgebesöket blir tyvärr inte av, men det har sin naturliga förklaring. 

December har varit regnig och mörk, men inatt vänder det! Ett par dagar med vitt på marken och sol, men alldeles för lite, enligt mig. 

På min födelsedag var vi på Folkoperan. En suverän, varm föreställning. En engelsk ensemble framförde A Christmas Carol av Charles Dickens, musiksatt med typiska engelska carols. Folkoperan är en intim och mysig lokal, så trots att vi satt på balkongen kändes det nära. Nu ska man renovera lokalerna och det är förmodligen klokt. De har sett likadana ut i 35 år. Innan det fanns där en biograf. En fin avslutning på min födelsedag blev det.

Nu har barnen ett långt härligt jullov och hoppas innerligt att de får snö. Inte särskilt lockande att vara ute i denna dis och fukt.

Oberörd av julhetsen ska jag nu sätta mig ner med en bok. Läser just nu Historieläraren av Matt Haig. Fantasieggande! Handlar om en man som föddes på medeltiden men ser idag ut som en 40-åring. Han åldras nämligen väldigt långsamt. Fatta hur mycket han upplevt på gott och ont! 

En söt liten tomtenisse kan väl aldrig vara fel.

Återkommer efter jul.

Grått, grått, grått...

Vi tillbringade några dagar i Dalarna som hundsällskap. Där var det i alla fall vitt, om än plaskigt. 

Ett kontrollbesök hos ögonläkaren visade bara positiva resultat. Den begynnande gröna starr som kunde skönjas vid tidigare besök är nu helt borta. Resten av livet måste jag droppa ögonen varje kväll, men det är ett litet besvär. 

Jag ser verkligen fram emot att få lysa upp tillvaron med adventsstjärnor och utebelysning. Många i huset har redan tänt sin terrassbelysning, men här väntar vi. Fredagen före 1:a advent är det som gäller. Inte ta ut något i förskott.

Några bilder från Dalarna:

På den nedersta bilden ser man både Anders Zorn-gården och Mora kyrka.

Första snön!

Idag kom första snön. Som en överraskning dessutom eftersom det inte skulle komma någon nederbörd idag.

I måndags blev det Skogskyrkogården, Soligt och vackert, men en elak nordanvind. Vi promenerade från parkeringen och till andra sidan av den enorma kyrkogården.

Igår, på Gustav Adolf-dagen, hade jag tänkt mig en bakelse från RC i Sigtuna. De hade inte bakat några! Lika illa som att inte ha semlor på Fettisdagen, anser jag. Det blev ett annat bakverk istället och en liten sightseeingtur i Sigtuna. S:t Olofs kyrkoruin är numera restaurerad, så man kan gå in i den. Imponerande och väldigt gammal. Mariakyrkan var också öppen så vi slog två flugor i en smäll. Det finns mycket historia i gamla Sigtuna.

Ikväll är det utlämning igen på Reko Sigtuna. Det har blivit ett väldigt populärt sätt att handla närodlat av producenter runt ikring. Utlämning varannan torsdag. Man beställer via Facebook och betalar i förväg. Mycket smidigt. Jag har varit helnöjd varje gång. Trevligt att träffa de personer som har odlat eller tillverkat det man köper. Dessutom kan man ge snabb feedback på FB om det är något man vill berömma eller för den delen kritisera.

Bilderna visar det vackra och det mindre vackra. Naturligtvis måste det ha varit imponerande med alla gravljus vid minneslunden på kvällen, men i dagsljus var det bara skräpigt.

Nedan bilder inifrån S:Olofs kyrkoruin.

November..

Ännu har vi inte fått någon snö, men måttlig frost på nätterna. Pelargonerna har fått flytta in och de blommar av hjärtans lust.

Ungarna har haft höstlov och så passade mina på att åka en sväng till Norge. Ett gott initiativ tycker jag, även om bilresan är lite väl lång för barnen. Här är de på besök i Oslo.

Själv har jag haft en bra månad med mycket sol och långa promenader. Förra söndagen var jag till Sala och intog Afternoon tea med några vänner. Trevligt och gott. Det blev en liten nostalgitur genom gruvområdet i Sala.  En träff med Uppsaladamerna har jag också haft. 

Idag är det Alla helgons dag, så i eftermiddag åker vi till Västerlövsta kyrka och tänder ett ljus och lägger ner en gravrosett. I veckan som kommer blir det Skogskyrkogården. Att åka dit en dag som den här är oklokt. Det är otroligt mycket folk och framför allt omöjligt att parkera. 

Förra veckan hade vi finbesök i skogen bakom vårt hus. Föreningen måste avverka ett antal döda träd och tog hjälp av hästar för borttransport av stockarna. Ett väldigt trevligt inslag i skogen. På bilden har de lunchrast. Så vackra djur!

När jag var i Uppsala hade jag lite tid över och gick en runda i de vackra kvarteren runt domkyrkan. Man håller på att renovera tornen och tanken slog mig att på den tiden dessa perfekta spiror restes fanns inga lyftkranar eller supersäkra byggställningar. Hur sjutton klarade de det? Säkert fick en och annan sätt livet till.