Nu har det vänt...

Vi går mot mörkare tider, men än är det sommar. 

Midsommaren firade vi hos äldsta dotter i Dalarna, i huset jag kallar Paradiset. Kyligt med regnfritt kan man sammanfatta vädret. Lilla Yrvädret som varit hundrädd, eller snarare väldigt avvaktande till hundar, blev nog botad. Familjen har nämligen en boxer som heter Boston. Det blev terapi för både hund och barn och jag tror de blev vänner. Boston något avvaktande och gick undan ibland, när barnet blev för påträngande. Skojigt att se i alla fall.

Midsommaradagen började med ett tragiskt dödsbesked! För den familjen blir tillvaron aldrig sig lik igen. Vi sörjer med dem.

Jag är nu inne på sista arbetsveckan före semestern. Det är väldigt mycket att göra och vi är ont om personal, men jag har inte upplevt det övermäktigt än. Jag tror förmiddagspersonalen har det värst.