Jag förfasar mig över allt smällande dygn före och dygn efter tolvslaget. Tänker på alla stackars djur som är livrädda. Har i starkt minne hur vår älskade Stina reagerade. Vi var tvungna att ge henne lugnande, och sista rastningen fick ske vid tvåtiden på natten.
Nu ska det bli spännande att se hur det här året blir. För min del blir det lite mer spelrum, eftersom jag ska vara barnvakt varannan vecka, istället för varje som det varit under hösten. Det innebär att jag blir ledig någon helg då och då, till makens glädje får jag hoppas.
Träningen har tyvärr legat nere under min ledighet. Jag hade nog tänkt mig att klämma in ett par dar i veckan, men det blev inte så. När jag börjar jobba nästa vecka kör jag igång igen. Det är inget nyårslöfte, utan fortsättning på min plan...
Så gott som all snö har försvunnit nu, men jag hoppas det kommer massor snart igen. Så här mörkt kan vi inte ha det i ett par månader till!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar