Så kom då äntligen snön! Så mycket ljusare det blev! Lilla Yrvädret uppskattar det vita, men vägrar ha vantar. Vänta bara till det blir kallare, då sitter dom nog kvar på händerna.
Imorgon kväll får maken trycka på knappen som tänder utebelysningen. Inte en dag innan det! Grannarna har redan tjuvstartat, men jag ogillar det å det grövsta. Där är jag traditionalist.
Nu har jag en jobbarhelg framför mig igen, men semestern närmar sig...
Nu vill jag ha snö! Det är så murrigt och trist och allt är grått. Nu är det bara fyra veckor till det vänder igen, man får försöka se det positiva i det hela. Ljuset betyder allt. Sänder en varm tanke till mina kära släktingar norr om polcirkeln, långt norr om polcirkeln till och med.
Imorgon och övermorgon ska jag vara kvällsmormor. Då blir det middag, bad och nattning. Kul! Dottern är ute på praktik nu och då ingår även kvällspass.
Jag läste en artikel i DN igår om konditionsträning. Litegrand om alla inte passar för hård träning, men det mest intressanta var en bit, som handlade om högintensiv intervallträning. Jag testade det idag på min uppvärming, och attans vad det tog! Då tar konditionsträningen endast 10 minuter och man kör stentufft i 20-30sekunders intervaller. På träningscykel fungerar det väldigt bra, för där har man ju en klocka. Svetten lackade och jag var nöjd.
Lördagkväll och snart inte en passagerare i sikte. Förmodligen är det en liten mellanperiod innan resandet kommer igång igen, men det kan också vara ett tecken på dåliga tider. Folk håller i sina pengar helt enkelt.
Fyra timma kvar, sen åker jag hem och tittar på Downton Abbey, denna fenomenala TV-serie. För att kanske få lite balans borde jag titta på något annat än engelska program, men det finns inget som lockar. Jag får vänta ända till hösten 2013 innan nästa säsong av den dansk/svenska produktionen Bron börjar igen.
Tänk vad en hel natts god sömn kan betyda!
Barnvaktsdag idag, mycket lek och förundran över vilka små svampar barnen är. Varje dag händer något nytt, och nu främst på språkfronten. Visst kände jag samma förundran när mina egna barn var små, men nu har jag mer tid och ro att studera det.
Idag var vi på julmarknaden i Steninge. Bara för några veckor sen, hade jag inte drömt om att ta med henne till ett ställe med ömtåliga saker utan att placera henne i en kundvagn. Nu knallade vi runt, ibland höll hon mig i handen, men inte hela tiden. Vi var till och med i glasbutiken, där det finns vaser och andra föremål i mångtusenkronorsklassen!
Mina två stora barnbarn har helt andra saker för sig. Imorgon är det avskedskonsert för de omåttligt populära Swedish House Mafia, och båda två har lyckats få tag i biljetter dit. En lycka utöver det obegripliga verkar det vara! Ja,ja, jag har också varit ung så jag kan förstå...Och musiken är riktigt bra.
En solig, mild dag..
Hade tänkt mig en tur in till stan idag, men under min sömnlösa natt ändrade jag planerna till Stinsen. Om jag bara fick fyra timmars sömn skulle jag orka det.. Det blev inte så. Idag är dagen när dom byter våra ytterdörrar till så kallade säkerhetsdörrar. Man började med det i vår trappuppgång vid 9, sen var det stört omöjligt att få en tupplur. Klockan tolv kom man till oss, och jag tror jag ställer in mina shoppingplaner helt och hållet idag. Märkligt det där, att helt utan anledning kan jag inte sova ibland. Det blir ett nytt försök i natt. Tur i alla fall att jag varken skulle jobba, eller vara barnvakt.
Aino Trosells bok blev en besvikelse. Hon lyckades inte knyta ihop storyn som jag ville ha den.
Gråväder..
Klockan är strax efter midnatt, och jag sitter med min surfplatta. Jag vill få bloggen att se likadan ut som när jag skriver på datorn...
Idag en tur till min frissa 10 mil bort (!) , sen fika hos äldsta dottern. Solen skiner, så det blir en fin biltur, och med en bra bok i örat kommer jag inte att ha tråkigt. Lyssnar just nu till PD James senaste När döden kom till Pemberly. Denna 92-åriga dam har tagit till ett riktigt genidrag. Hon har skrivit en fortsättning på Jane Austens Stolthet och fördom! En mordgåta naturligtvis, men i denna vackra miljö och tid, som jag är så förtjust i. Strålande!
Och så läser jag förstås en bok också (på min surfplatta) Tvångströjan. Hennes böcker om hemtjänstassistenten Siv känns härligt jordnära. Jag letar efter den ultimata kriminalromanen, där inga sadister och massmördare härjar, utan det onda sker i en till synes vardaglig miljö. Där mordet sker av för mig begripliga anledningar. Vi får se om den här uppfyller dom kraven. Underhållande i alla fall..
Inte lika grått som för några dagar sen, men milt och blåsigt.
Jag har inte mycket nytt att tillföra just nu, det har varit jobb och jobb, men imorgon blir det hopp och lek istället.
Just nu har jag främmande karlar ute på vår terrass. Det är något med hängrännor som ska bytas, och de tog sig in med stege från våningen nedanför. Med buller och bång. Persiennerna är nerdragna, så de inte får för sig att jag ska hjälpa till..Hoppas ingenting står i vägen bara, så vi får bannor efteråt. Det är tufft att bo i bostadsrätt ibland, om man inte rättar in sig i leden.
Jag lägger in en bild som jag tog 13 november förra året. Frosten hade inte tagit den rosa skönheten än..
Maken och jag tog en tur till Skogskyrkogården igår (söndag) för att tända några ljus. Vi trodde att det skulle vara tämligen folktomt, för den egentliga ljuständardagen var ju på lördagen. Icke! Jag kan bara föreställa mig så mycket folk det var då! Fördelen med att åka dit på söndagen är att man får köra bil inne på kyrkogården. Området är ju enormt stort och har man gravarna på olika ställen så kan det röra sig om flera kilometer.
Idag har jag varit dagmormor igen, en lite pladderunge är hon, det lilla Yrvädret!
Igår hade jag alla mina flickor hemma! Döttrar och barnbarn. Full fart med lilla Yrvädret, och vansinnigt roligt. Nu ett par dagar på jobbet igen.
Häromdagen släppte Mando Diao sin svenska platta med tonsatta Frödingdikter. Jag hade hört några tidigare, och det var förmodligen de bästa. Tur att Spotify finns så man slipper köpa ett helt album för några låtar.
Så kom då äntligen snön! Så mycket ljusare det blev! Lilla Yrvädret uppskattar det vita, men vägrar ha vantar. Vänta bara till det blir kallare, då sitter dom nog kvar på händerna.
