På väg till Sala idag passade jag på att åka en liten omväg, eftersom jag hade gott om tid. Jag åkte en väg som jag cyklade varje vår när jag bodde där jag är född och uppväxt. Nu är det säkert 12-13 år sedan jag åkte där senast, men jag tycker vägen har smalnat! Det kan inte vara så, men minnesbilderna ändras. Med åldern blir man visst mer nostalgisk. Massor med mysiga och mindre trevliga minnen poppar upp, och det är bara att konstatera att livet är alltför kort.
En liten träff med äldsta dottern och stora barnbarnen blev det också efter frisörsbesöket. Vi konstaterade att vi trots allt har daglig kontakt via Wordfeud och Draw Something. Vi är inga telefonpratare, varken dottern eller jag.
Bilden är lånad, men kan mycket väl illustrera "min väg"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar