tisdag 21 november 2017

Trevlig träff..

Vi är alla i pensionsåldern, vi som jobbat tillsammans i runt 40 år. Några gånger om året träffas vi på något trevligt ställe. I veckan blev det på Wenngarn på sopplunch. Väldigt lyxigt att sitta i ett  anrikt rum och prata och prata. Maten var alldeles utmärkt! Det blev 3 härliga timmar, tiden rusar iväg när man har kul.

Äntligen har det kommit lite snö. Lilleman invigde sin vinteroverall och verkade tycka att snö är helt okej. Stora tjejen har ju upplevt några vintrar nu.

Invigde nyss mina dubbade skor. Det kändes väldigt tryggt att pinna på i snö och på is. Ett bra köp alltså. Problemet är ju att man inte kan gå inomhus på ömtåliga golv.

onsdag 15 november 2017

Dagarna går..

En behaglig tillvaro just nu. Bara lustfyllda, självvalda aktiviteter. Den här veckan blir det inget barnbarnspassande, men vi kan ju träffas ändå.

Jag tränar ett par gånger i veckan, men målet är tre gånger. Trivs väldigt bra på det gym jag valt. För kommande powerwalk i halkan har jag köpt skor med broddar. Det har börjat frysa till nu, så snart ska  de invigas.

Läser gör jag mest via öronen, men det är ett superbra alternativ. Ofta kan man även läsa samma bok om man skulle vilja det, men att få den uppläst ger verkligen ett mervärde. Alla dessa fantastiska uppläsare. Den senaste Milleniumboken, Mannen som sökte sin skugga, har lästs in av Stefan Sauk. Han gör boken till ett skådespel. Hur bär han sig åt egentligen?

Just nu har jag bara några minuter kvar på en bok som innehåller magi och andra skumma saker, men ack så spännande. Norra Latin, en roman i min smak.

Stora barnbarnet, snart sju, har äntligen tappat båda sina framtänder. Nu är hon en stor tjej. Den lille är fullt sysselsatt med att testa vilka möbler han kan klättra upp på. Kräver alltså full uppsikt hela tiden. 

Det är mitt microkosmos. I stora världen är det just nu mest elände. Det går inte att ta till sig allt, men folk har ett rent helvete på många ställen. .


onsdag 8 november 2017

Sista rycket..

Nu har det sista på terrassen plockats undan, så nu får gärna snön komma. Maken satte upp ljusgardinen, som endast vi kan se, men den får absolut inte tändas förrän till första advent. Vi var tvungna att köpa en ny för den förra hade gjort sitt. Känns bra att i lugn och ro kunna förbereda det sin tidigare ofta skedde i sista minuten. 

I år får vi Norgebesök till jul. Det ser vi verkligen fram emot. Det är min fina systerdotter som frågade om hon får fira jul med oss och naturligtvis vill vi det. 

I går fick jag äran att följa med dottern och Lilleman för att handla lite. Meningen var naturligtvis att hålla ett öga på grabben. Han är väldigt nyfiken och företagsam. Egenskaper som är väldigt bra, men i butiksmiljö kan bli lite påfrestande. I mataffären fick jag en strålande ide som föll i god jord. Naturligtvis tog jag av honom skorna först.

Men han är inte sysslolös om någon skulle tro det. Han sitter och fipplar med självscannern. Allt som går att tryckas på ska testas.

lördag 4 november 2017

Och så var det november igen..

Jag läste just ett inlägg jag gjorde i mitten av november förra året. Då hade det tydligen kommit rekordmycket snö, en halv meter, på två dygn. Det vanliga kaoset var ett faktum. Nu blir det spännande att se när den första snön lägger sig. Alltid efterlängtad tycker jag. Några horisontellt flygande flingor kom förra veckan i samband med regn, men de smälte så fort de nådde marken.

Nu är det Allhelgonahelg och igår besökte vi "min" kyrka, Västerlövsta kyrka, där jag tillbringat så mycket tid under min uppväxt. Både mamma och pappa ligger begravda där. Lilla Yrvädret ville följa med och bilresan tar bara en timme, så det är inga problem. Turligt nog var kyrkan öppen. Dessutom serverades kaffe med hembakt! Vilken tur vi hade. Det blev en trevlig pratstund med arrangörerna som jag naturligtvis känner, trots att det är snart 20 år sen jag flyttade. Mycket prat om gamla tider och jag tror inte maken var särskilt road, men förstående. Barnbarnet ville ta en rundtur i kyrkan och jag hängde på. Bara doften gör att man minns så mycket. Nostalgi. 


I veckan har det varit höstlov. En ledighet vi aldrig hade, men välkommen, då hösten blir väldigt lång för skolbarnen. På agendan stod ett besök på Medelhavsmuseet. Barnbarnet är inne i en hieroglyf-och mumieperiod just nu. En alldeles utmärkt och spännande utställning om just gamla Egypten pågår just nu. Ett lyckat besök om än lite tröttande, då alla inte var helt krya.

Samtidigt var maken kvar hemma och skruvade IKEA-möbler. För att få in min kommande födelsedagspresent, en läsfåtölj med fotpall, måste en sideboard ut för att bytas ut mot ett kortare skåp. Sideboarden sålde vi på Blocket. Lätt som en plätt. Den flyttar helt enkelt till Väsby i morgon för en ny tillvaro i ett annat hem. Jag gillar tanken.