Så kom då det här ovädret som man försökt skrämma oss med. Som det blåser, blir det torrt på vägarna direkt.
Fyra härliga, lediga fridagar med både lek och vila. Stora lekparken i Sala stadspark är imponerande och innehåller även en del för större människor. Jag tvivlar på att man tänker på 60+-tanter, för det var tämligen livsfarligt. Det ska finnas lekplatser för folk som närmar sig pensionsåldern och även har passerat den med råge. Jag letar vidare helt enkelt...Det är ju så skojigt att klättra och hänga och slänga. Även att gräva, tycker vissa...
Lilla Yrvädret har tydligen fått några mystiska prickar, och eftersom vattkoppor grasserar på förskolan, misstänker vi det, men det har inte blivit fler. Vi får se hur det utvecklar sig. Jag har ställt in mig på att Vabba, för om det är det, så blir det ett par veckors bortovaro från dagis.
måndag 17 mars 2014
torsdag 13 mars 2014
Vår några dagar till...
Maken och jag har varit lite olagliga och bytt till sommardäck redan. Det känns fullständigt vansinnigt att åka omkring med dubbdäck, när vägarna är torra och fina. Det heter ju att man måste ha vinterdäck om vinterväglag råder, och det kan man nog säga att det inte gör. Visserligen skulle temperaturen sjunka med 10 grader till helgen, men jag får väl köra försiktigt.
Jag har besparat mig ett besök på något köpcentrum, vilket är en bra sak. Mina jobbarskor började gå sönder, och eftersom det är Ecco som gäller för mig, köpte jag ett nytt par från deras webbshop, helt enkelt. Där finns deras hela sortiment, vilket man inte kan säga om skoaffärerna. Jag råkade klicka i fel ruta på frågan var jag ville hämta paketet, så det blev en liten tur till andra delen av byn.
Ett ljudboksföretag, Audible, har i flera månader dragit någon hundralapp från mitt konto, utan att jag har medgivit det. Jag har letat efter kontaktuppgifter utan att lyckas. Förmodligen har jag letat på fel ställe, för plötsligt fick jag fram en e-postadress. Jag skrev ett ilsket brev, på engelska, att jag inte är medlem hos dem och att jag minsann vill ha mina pengar tillbaka. Utan hopp om positiv respons, fick jag svar samma dag. Man avslutade mitt medlemskap (som jag inte visste att jag hade) och skickade tillbaka pengarna. Ibland ska man ha tur!
Jag lägger väl in en bild i dag igen, från en solskenspromenad.
Jag har besparat mig ett besök på något köpcentrum, vilket är en bra sak. Mina jobbarskor började gå sönder, och eftersom det är Ecco som gäller för mig, köpte jag ett nytt par från deras webbshop, helt enkelt. Där finns deras hela sortiment, vilket man inte kan säga om skoaffärerna. Jag råkade klicka i fel ruta på frågan var jag ville hämta paketet, så det blev en liten tur till andra delen av byn.
Ett ljudboksföretag, Audible, har i flera månader dragit någon hundralapp från mitt konto, utan att jag har medgivit det. Jag har letat efter kontaktuppgifter utan att lyckas. Förmodligen har jag letat på fel ställe, för plötsligt fick jag fram en e-postadress. Jag skrev ett ilsket brev, på engelska, att jag inte är medlem hos dem och att jag minsann vill ha mina pengar tillbaka. Utan hopp om positiv respons, fick jag svar samma dag. Man avslutade mitt medlemskap (som jag inte visste att jag hade) och skickade tillbaka pengarna. Ibland ska man ha tur!
Jag lägger väl in en bild i dag igen, från en solskenspromenad.
fredag 7 mars 2014
Promenad i skogen..
Ut i naturreservatet med stavarna. En bok i örat, som inte utestänger fågelkvitter. Det är omöjligt att se att det egentligen fortfarande är vinter. Det finns inte något i skogen som vittnar om det. Om jag plötsligt såg en blåsippa skulle jag inte bli förvånad, för det känns verkligen som vår.
Boken i örat är En man som heter Ove, och är hejdlöst rolig och samtidigt sorglig. Jag både skrattar och gråter där jag går i skogen. Inte gråter så att tårarna rinner, men ögonen tåras i alla fall.
Min doktor, som är omöjlig att nå, fick reda på det där om rockkonsert, och skickade en kallelse till mig. Prover, blodtrycksmätning och nu känner jag mig väldigt frisk!
Jag lägger in en bild som jag tog i dag i skogen. Lite trolskt, kan man tycka.
Boken i örat är En man som heter Ove, och är hejdlöst rolig och samtidigt sorglig. Jag både skrattar och gråter där jag går i skogen. Inte gråter så att tårarna rinner, men ögonen tåras i alla fall.
Min doktor, som är omöjlig att nå, fick reda på det där om rockkonsert, och skickade en kallelse till mig. Prover, blodtrycksmätning och nu känner jag mig väldigt frisk!
Jag lägger in en bild som jag tog i dag i skogen. Lite trolskt, kan man tycka.
tisdag 4 mars 2014
Idag är det dags!
Årets första semla! Vi är ett gäng som håller på traditionen att äta semla på Fettisdagen, som infaller idag, väldigt sent om ni frågar mig. Eftersom påsken är sen så blir det så. Det är nåt med fullmånen efter en viss dag. Ni får googla helt enkelt...
Idag, eftersom vi jobbar, har vi beställt från RC Choklad, som finns på Arlanda. Hoppas nu att jag inte blir besviken. Förra året tyckte jag att bullen var lite torr. Jag ska be maken baka en sats, så vi kan göra egna de återstående sex tisdagarna.
Igår började jag jobba 5:30! Okristligt! Nu förstår jag hur zombisarna känner sig och varför de är så arga. Jag såg förmodligen ut som en, när arbetsdagen började närma sig slutet. Trevligt sällskap gjorde dagen lite lättare i alla fall. Aldrig mer, om jag får bestämma!
Lilla Yrvädret har hamnat i en trotsperiod så ibland är det lite livat. Utbrotten går fort över som tur är, och då är hon sitt vanliga, soliga och pladdriga lilla jag igen.
Idag, eftersom vi jobbar, har vi beställt från RC Choklad, som finns på Arlanda. Hoppas nu att jag inte blir besviken. Förra året tyckte jag att bullen var lite torr. Jag ska be maken baka en sats, så vi kan göra egna de återstående sex tisdagarna.
Igår började jag jobba 5:30! Okristligt! Nu förstår jag hur zombisarna känner sig och varför de är så arga. Jag såg förmodligen ut som en, när arbetsdagen började närma sig slutet. Trevligt sällskap gjorde dagen lite lättare i alla fall. Aldrig mer, om jag får bestämma!
Lilla Yrvädret har hamnat i en trotsperiod så ibland är det lite livat. Utbrotten går fort över som tur är, och då är hon sitt vanliga, soliga och pladdriga lilla jag igen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)