tisdag 7 april 2020

Helt surrealistiskt...



Hela världen har tagit paus. Bra för Moder Jord men tufft för oss människor, vissa av oss i alla fall.

Vi har inte nått toppen ännu på smittspridningen, men i vissa av de tyngst drabbade länderna börjar det så sakteliga vända neråt. Spanien och Italien har ett litet helvete. Hårdast drabbade i Europa. USA ligger också illa till. Alla stora evenemang är uppskjutna till senare tillfälle eller helt enkelt helt inställt. Årets sommar-OS är flyttat till nästa år.

Fortfarande hoppas jag på vår resa till Gotland. Jag har varit i kontakt med Anki, uthyraren, och hon tycker vi ska avvakta. Så länge Stockholmregionen är den region som har de flesta smittade och döda, är vi inte välkomna någonstans i landet. Skidanläggningarna har stängt. Det gillas inte av påsklediga som tänkt sig en semester i fjällen. 

70+-are ska inte gå och handla. Vi är ju inte där än, så vi har smugit in sent på kvällen. Social distansering följer vi noga. Vi träffar inga människor annat än på behörigt avstånd då vi är ute i naturen. Egentligen inget problem för oss som inte är särskilt sociala annars heller. Det är barnbarnen som är den stora saknaden.

Nu har vi vår på riktigt. Igår var det 16-17 grader och sol! Promenad i Rosersbergsparken igen, men den här gången fikade vi i skogen. Helt underbart.

Det känns så märkligt att inte ha en enda anteckning i kalendern. Jag ser fram emot när det här är slut och under tiden ägnar jag mig med full styrka åt min favoritsysselsättning, läsning. Maken är inne på samma linje, så vi smyger in på biblioteket och lånar böcker minst en gång i veckan. Jag har ju dessutom Storytel, så det går absolut ingen nöd på oss. 

Bilderna är från vårt friluftsliv.