Det har varit tyst från mig i två månader nu. Ingenting att rapportera, för samhället har liksom tagit paus. Pandemin slog till ordentligt i vårt land. Fyra gånger så många döda hittills än våra nordiska grannländer tillsammans! Olika strategier, men än är inte faran över, så vi får vänta med resultatet.
Maken och jag har slaviskt följt Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Social distansering helt enkelt. Efter en månad började vi i alla fall träffa dotterns familj. Utomhus. Det har känts tryggt. Vi gör våra matinköp sent på kvällen i Coop-butiken. Där känns det tryggt. Rymligt och inte så mycket folk. Handlar man dessutom med shop express behöver man inte stå i kö.
Tidigare skulle man inte resa längre bort än två timmar, för att kunna komma hem till sitt eget sjukhusområde vid behov. Häromdagen släpptes de restriktionerna och nu kan vi resa i hela landet. Det är ju semestertider. De vanliga råden gäller dock fortfarande. Hålla avstånd osv. Det blir nog lite si och så med den saken på vissa håll. Där alkoholen går in går vettet ut.
Däremot är vi inte välkomna till andra länder. Svenskarna är betraktade som pestsmittade just nu. Mig stör det absolut inte, men väldigt många vill ju resa söderut på sommaren. Att inte få åka till Norge gör däremot väldigt ont. Inte heller ta emot besök därifrån, som var meningen.
På de personliga planet har vi det oförskämt bra. Det blir nästan dagliga långvandringar med ryggsäck på ryggen. Jag tror vi besökt alla naturreservat häromkring. På det sättet har vi följt vårens och försommarens ankomst. Det är helt ljuvligt ute i naturen just nu.
Eftersom den mesta flygtrafiken har legat nere har det dessutom varit väldigt lugnt och tyst. Bara en massa fågelkvitter. Eftersom inga långväga resor tillåtits har svenska folket upptäckt att vi har en fantastisk natur! Dessutom har vädret varit fint så på helgerna får man söka sig till platser som inte är så välkända.
Dottern och jag har pysslat med en sorts orientering som Knivsta kommun ligger bakom. Vi har letat kontroller i skogarna omkring, och prickat av. Väldigt trevligt! En dag gick vi 13 kilometer i skogen. Förhoppningsvis blir det fler tillfällen framöver.
Vår efterlängtade Gotlandsresa blev avbeställd och flyttad till augusti nästa år. I juni har vi ju bestämt att ha släktträff och juli är uteslutet. Då är det festprissarnas ö.
Hela världen har tagit paus. Bra för Moder Jord men tufft för oss människor, vissa av oss i alla fall.
Vi har inte nått toppen ännu på smittspridningen, men i vissa av de tyngst drabbade länderna börjar det så sakteliga vända neråt. Spanien och Italien har ett litet helvete. Hårdast drabbade i Europa. USA ligger också illa till. Alla stora evenemang är uppskjutna till senare tillfälle eller helt enkelt helt inställt. Årets sommar-OS är flyttat till nästa år.
Fortfarande hoppas jag på vår resa till Gotland. Jag har varit i kontakt med Anki, uthyraren, och hon tycker vi ska avvakta. Så länge Stockholmregionen är den region som har de flesta smittade och döda, är vi inte välkomna någonstans i landet. Skidanläggningarna har stängt. Det gillas inte av påsklediga som tänkt sig en semester i fjällen.
70+-are ska inte gå och handla. Vi är ju inte där än, så vi har smugit in sent på kvällen. Social distansering följer vi noga. Vi träffar inga människor annat än på behörigt avstånd då vi är ute i naturen. Egentligen inget problem för oss som inte är särskilt sociala annars heller. Det är barnbarnen som är den stora saknaden.
Nu har vi vår på riktigt. Igår var det 16-17 grader och sol! Promenad i Rosersbergsparken igen, men den här gången fikade vi i skogen. Helt underbart.
Det känns så märkligt att inte ha en enda anteckning i kalendern. Jag ser fram emot när det här är slut och under tiden ägnar jag mig med full styrka åt min favoritsysselsättning, läsning. Maken är inne på samma linje, så vi smyger in på biblioteket och lånar böcker minst en gång i veckan. Jag har ju dessutom Storytel, så det går absolut ingen nöd på oss.
Bilderna är från vårt friluftsliv.
Sen mitt senaste inlägg har saker verkligen försämrats. Vi fick den pandemi vi fruktade och den har slagit riktigt hårt på vissa ställen. Framför allt i Italien. I Kina är faran över nu, men viruset har spridit sig över hela världen.
I Sverige har det inte nått sin kulmen än, men gymnasier och högskolor är stängda. På måndag får vi besked om även förskolor och grundskolor ska stängas. I så fall kommer de med samhällsviktiga funktioner att få barntillsyn. På den punken behöver jag inte oroa mig, alltså, men jag har svårt att tänka mig att inte träffa mina barnbarn på flera månader.
Vi som är äldre uppmanas att hålla oss från andra människor. Inget större problem för maken och mig, eftersom det för det mesta är så vi lever. Långa promenader med fika är en utmärkt sysselsättning när vädret är fint.
Det tråkiga är att förmodligen kommer vi inte till Gotland i år. Båtarna blir förmodligen inställda. Norge, Danmark och Finland har stängt sina gränser. Sverige har stängt mot tredjeland.
SAS har varslat 90% av sin personal och likadant gör andra storföretag. De kommer säkert tillbaka när krisen är över. Det är värre för alla småföretag, restauranger och cafeer. De kanske går omkull för gott.
Alla stora idrottsturneringar är inställda, eller spelas utan publik. Man hoppas fortfarande att OS i Japan kommer att äga rum, men det är väldigt osäkert.
Många respekterar inte vad myndigheterna säger och smittan fortsätter att sprida sig med rekordfart. Skidanläggningarna tänker inte stänga, trots att myndigheterna rekommenderat det starkt. Det måste bli ett förbud, det är det enda som hjälper.
Det är en väldigt märklig situation vi hamnat i. Det mest bisarra är att folk, inte bara i Sverige, har hamstrat toalettpapper så att det tagit slut i butikerna. Man hamstrar i ett land som tillverkar hur mycket papper som helst! När vi var och handlade gapade många hyllor tomma.
Man vill inte att vi gamlingar ska ge oss ut och handla, men där trotsar jag myndigheterna. Om man går till affären halv tio på kvällen är det glest med folk. Dessutom är det bara en gång i veckan på sin höjd.
Det som började i Kina har utvecklat sig till en rejäl pandemi och flera länder stänger ner! Nu gäller det att hålla sig frisk. Folk över 60 anses vara en riskgrupp även om jag känner mig i fin form. Det är de med underliggande sjukdomar som löper största risk att inte klara en lunginflammation orsakad av viruset.
I nuläget är hela Italien i karantän. De är hårt drabbade. I Sverige har en person avlidit men många är smittade. De flesta kan stanna hemma och ha sin egen lilla karantän där. Både Norge och Danmark har stängt skolorna, men det verkar inte vara aktuellt här.
Nu gäller det att följa utvecklingen dag för dag. Om skolorna stängs hade jag tänkt mig ta hand om barnbarnen, men det är tydligen inte lämpligt, vad jag läst mig till. Hur sjutton löser folk det? De måste ju jobba så att samhället fungerar.
Som tur är kommer livsmedelsförsörjningen att fungera. Däremot har handsprit och munskydd tagit slut och säljs till värsta svartabörs-pris på nätet. Alltid folk som ska sko sig på andras elände!
Det kommer att konsumeras många böcker framöver hos oss. Maken har blivit en riktig bokslukare och måste alltid ha ett par på lut. Själv har jag ju alltid läst massor, så jag gläder mig åt det. Tack och lov för Storytel, där man numera kan läsa böcker och inte bara lyssna.
Våren är officiellt här nu. Inget toppenväder idag, men när solen tittar fram når vi över 10 grader. Härliga tider.
Hoppas mitt nästa inlägg innehåller positiva besked angående Coronaviruset. Det får inte påverka vår Gotlandsresa i juni.
Ingen vinter än, så nu kan det väl kvitta. Ett par rejäla stormar har det varit, men här är vi som vanligt ganska skonade.
Livet rullar på utan problem, så inte mycket att rapportera. Ett par intressanta föreläsningar har jag varit på förstås. Trevligt samkväm efteråt som vanligt. Nästa tisdag blir det premiär för semla för min del. Vi ska träffas hemma hos en av damerna. Trevligt!
Båda barnbarnen har varit sjuka. Så brukar det vara i februari som även kallas vabruari numera. Nu är de på banan igen och har dessutom sportlov den här veckan.
Igår var vi faktiskt till Askare hage. 19 februari! Fåglarna sjunger som om det är vår och blåsippor har siktats i Sigtuna.
Bilderna är från en solig, men lite kylig promenad i Rosersbergsparken. För två är sen satt vi där i april och såg isen smälta. I år har det över huvud taget inte varit någon is!
Sista dagen i varma januari. Inte en dag har det varit under nollan, men enstaka nätter några minus. Solen har visat sig lite grand och lyst upp. Det är nästan så man väntar sig att se blåsippor i backarna.
Två barnbarn har fyllt år. Den ena 27 och den andra 9!
En dag tog vi ryggsäcken och åkte till Hjälstaviken. Vackert men väldigt tyst i vassen. Om någon månad blir det ett herrans liv, men redan är folk där med sina tubkikare.
I Norge har en liten Frida Eline kommit till världen. Jag ser fram emot att träffa henne framåt våren.
Här hemma avverkas det böcker i en rasande takt. Maken lånar på biblioteket och jag håller mig för det mesta till Storytel. Både ljudbok och e-bok. Flera böcker har faktiskt handlat om kvinnornas roll under andra världskriget. Dessa modiga tjejer!
Föreläsningarna har börjat på Senioruniversitetet och därmed fikastunderna med några av mina pensionerade arbetskamrater. Trevligt!
Översta bilden är från Hjälstaviken. Sen en bild inifrån Uppsala Domkyrka, som vi besökte i samband med Upplandsmuseet. Nedersta bilden är utsikten därifrån. Till det museet var vi två gånger på kort tid. Första gången med barnbarnet och hennes kompis och andra bara vi två. Det är mycket att läsa och titta på och det gör man bäst i lugn och ro.
Förresten var vi på Sigtuna museum för första gången, trots att vi bor så nära. Väldigt bra utställningar och gratis. Från första maj tar man avgift, så turisterna kommer.
Så har vi ett nytt år med förhoppningsvis många härliga inslag.
Mildvädret och blåsten fortsätter, men det är synd att klaga. I Australien härjar förödande skogsbränder av nästan biblisk omfattning. Miljontals djur har fått sätta livet till och även människor.
Nyåret var som vanligt lugnt och städat hos oss. Fortfarande lägger folk tusentals kronor på fyrverkerier, trots att så många vädjar om besinning. Husdjur och andra djur är vettskrämda. Läste idag om en liten hund som dog av skräck!
En dag kände vi för en liten utflykt med barnbarnen och deras föräldrar. Vi höll på att blåsa bort när vi kom till sjön, men ungarna hade kul. Bra kläder räddade den utflykten.
Vi äter fortfarande rester från julbordet. Det är bra att ha lite i frysen att trolla med. För min del är det snart slut, men maken har fortfarande tärnad julskinka. Jag gillar verkligen att göra mat av rester. Har man bara ett baslager hemma så kan man få till goda middagar.
Den över bilden är från utflykten.Ungarna hade kunnat leka där i timmar om de fått.
Den undre visar den röda himmel som visade sig vid solnedgången. Man kunde se en massa bilder på sociala medier, men få förstod att den vackra färgen helt enkelt bildades av smuts i atmosfären. Vackert var det i alla fall.
