Nu närmar vi oss julen med stormsteg. Vi bakar och lagar mat och har det trevligt. Julklapparna är köpta sedan länge. Det är bara lite finlir med maten som återstår och sen får tomtarna komma fram.
Hittade ett knep för att få min vegetariska Janssons frestelse att få den rätta kryddsmaken. Det blev väldigt gott, tycker jag.
Barnbarnen har varit febriga och lite förkylda, men nu är de förhoppningsvis tillbaka på banan. Nu har de jullov.
I år får vi en vit och lite kylig jul. Det var nog längesen.
Bilderna nedan är mina vegetariska mandelbullar. Knäckebrödsbak.
Belysningen på terrassen. Amaryllisen som jag fick som en lök av mina kompisar. Solnedgång fotad genom glasstjärnan och slutligen pepparkaksbak.
lördag 22 december 2018
tisdag 27 november 2018
Snart är november slut...
Det svishade till och plötsligt är vi i första adventsveckan.
Det blev ytterligare en förkylningsomgång. Nu börjar jag känna mig som en människa igen, och hoppas jag slipper resten av säsongen.
Trots det hade jag förmånen att få besök av mina barndomsvänner. Vi har tät kontakt, så det är inga främlingar direkt, men det är många år sen de besökte oss. Det är ju jag som har vägarna förbi ofta. För dom är det ett projekt.
Vi var ut till Steninge julmarknad, ett stenkast från oss. Herregud så mycket folk och så mycket krimskrams. Många fina saker också, men då svindyra förstås. En härlig eftermiddag blev det, sen var jag slut.
Barnbarnen behöver oss några gånger i veckan. Alltid lika kul. Igår hämtade jag på förskolan och fritids, lekte följa John, hjälpte till med skrivläxa, fixade middag och kollade badningen för Lilleman. Stortjejen klarar det mesta själv nu och kompisarna är viktigast.
Nu håller vi på att planera för julbak och matlagning. Härligt att kunna ligga i framkant hela tiden.
Till helgen tänder vi stjärnor, stakar och utebelysning!
Det blev ytterligare en förkylningsomgång. Nu börjar jag känna mig som en människa igen, och hoppas jag slipper resten av säsongen.
Trots det hade jag förmånen att få besök av mina barndomsvänner. Vi har tät kontakt, så det är inga främlingar direkt, men det är många år sen de besökte oss. Det är ju jag som har vägarna förbi ofta. För dom är det ett projekt.
Vi var ut till Steninge julmarknad, ett stenkast från oss. Herregud så mycket folk och så mycket krimskrams. Många fina saker också, men då svindyra förstås. En härlig eftermiddag blev det, sen var jag slut.
Barnbarnen behöver oss några gånger i veckan. Alltid lika kul. Igår hämtade jag på förskolan och fritids, lekte följa John, hjälpte till med skrivläxa, fixade middag och kollade badningen för Lilleman. Stortjejen klarar det mesta själv nu och kompisarna är viktigast.
Nu håller vi på att planera för julbak och matlagning. Härligt att kunna ligga i framkant hela tiden.
Till helgen tänder vi stjärnor, stakar och utebelysning!
onsdag 24 oktober 2018
Höst på riktigt..
Nu åker vinterjackan och vantarna på ibland. Imorse, när jag skulle åka för att lämna barnbarnen på skolan och förskolan, var det bara 3 grader. Burr! Vinterdäcken är redan på, allt för att inte bli överraskad av halkan.
Det har varit en vacker höst med mycket sol och vackra färger. Nu hoppas jag på en vit vinter och lagom kyla.
Ovan några bilder från vackra Rosersbergsparken. Den sorgliga resten av en gammal ek som någon idiot försökte bränna ner.Bokskogen, där träden nu är nästan bara och den engelska parken med sina vackra lindar. Ett vackert träd med tusentals röda bär. Löven har för längesedan fallit av. Betande får i den enorma hagen.
Det har varit en vacker höst med mycket sol och vackra färger. Nu hoppas jag på en vit vinter och lagom kyla.
Ovan några bilder från vackra Rosersbergsparken. Den sorgliga resten av en gammal ek som någon idiot försökte bränna ner.Bokskogen, där träden nu är nästan bara och den engelska parken med sina vackra lindar. Ett vackert träd med tusentals röda bär. Löven har för längesedan fallit av. Betande får i den enorma hagen.
onsdag 17 oktober 2018
Full fart igen..
Efter att ha varit förkyld och hängig i ett par veckor är jag tillbaka på banan igen.
Vi har haft några dagar med fantastiskt brittsommarväder. Någon dag hade vi 20 grader och strålande sol! Nu är vi nere på för årstiden normala temperaturer.
Igår var jag och mina gamla arbetskamrater på höstens, för oss, första föreläsning. För mig har det inte passat tidigare och tydligen inte för dem heller. Det är ett sådant trevligt sätt att träffas på. Först föreläsningen och sen fika. Jag tar tåget, smidigt och billigt. Den här gången handlade det om Kyrkan mitt i byn. Om sockenkyrkor och deras historia. Väldigt intressant.
Till helgen får vi vara tillsammans med barnbarnen igen. Det är inte så ofta numer och det ska bli jättekul.
Bilderna är från härliga promenader i solskenet. Överst en vy över den nyanlagda äppelträdgården i Rosersbergsparken.
onsdag 10 oktober 2018
Ny månad igen!
Det är inte så att inget händer eftersom jag inte gör några inlägg. Det är helt enkelt så att jag glömmer.
Just ni har vi några brittsommardagar framför oss. På vissa håll ska temperaturen nå ända upp till 20 grader, men vi får nog nöja oss med 18. Helt okej!
Vår terrass är äntligen färdig. Lite finjusteringar återstår, så ännu kommer det att spring omkring karlar där ute, men vi kan i alla fall öppna dörren och jag kan vädra kläder. Något om jag verkligen saknat.
Både maken och jag har råkat ur för elaka småbarnsbaciller. En förkylning som för min del varat i över en vecka nu. Förra veckan var jag förresten till doktorn för att kolla blodtryck och förnya recept. Perfekt tryck! Så glad jag blev!
Mitt läsande och lyssnande fortsätter. Jag växlar ofta nu, eftersom jag köpt Storytel reader. Det är alltså deras egen läsplatta som är bunden till ett abonnemang. Eftersom jag har ett sådant, halvårsvis, är det väldigt smidigt.
Den senaste veckan har jag helst velat stanna inne och tycka synd om mig själv, men längtan efter frisk höstluft fick ut mig på några promenader i alla fall. Det är otroligt vackert nu med alla höstfärger.
Just ni har vi några brittsommardagar framför oss. På vissa håll ska temperaturen nå ända upp till 20 grader, men vi får nog nöja oss med 18. Helt okej!
Vår terrass är äntligen färdig. Lite finjusteringar återstår, så ännu kommer det att spring omkring karlar där ute, men vi kan i alla fall öppna dörren och jag kan vädra kläder. Något om jag verkligen saknat.
Både maken och jag har råkat ur för elaka småbarnsbaciller. En förkylning som för min del varat i över en vecka nu. Förra veckan var jag förresten till doktorn för att kolla blodtryck och förnya recept. Perfekt tryck! Så glad jag blev!
Mitt läsande och lyssnande fortsätter. Jag växlar ofta nu, eftersom jag köpt Storytel reader. Det är alltså deras egen läsplatta som är bunden till ett abonnemang. Eftersom jag har ett sådant, halvårsvis, är det väldigt smidigt.
Den senaste veckan har jag helst velat stanna inne och tycka synd om mig själv, men längtan efter frisk höstluft fick ut mig på några promenader i alla fall. Det är otroligt vackert nu med alla höstfärger.
Förutom naturbilderna så är det barnbarnet när vi besökte Uppsala slott. Ska jag vara helt ärlig så var det cafeet vi besökte. Utanför har vi denna märkliga, men skojiga, installation. Jag förstod inte riktigt vad en symboliserar, men det är säkert något viktigt. Jag ser nu att jag inte fångat höstfärgerna på en enda bild, men jag lovar, de finns där.
fredag 21 september 2018
Hösten är här..
Nyss hemkomna från en härlig vecka i Dalarna. En lagom aktiv hund och vackert väder. Den här gången gjorde vi till och med en tur till Norge.
Arbetet på vår terrass fortgår och det är en himla röra. Tyvärr var de tvungna att såga ner våra två stora tujor, så det blir väldigt tomt där. Det blir ett problem att ta itu med till våren. Undrar bara hur det blir med vår julbelysning...
Bilderna är förstås från vår Dalavecka.
Arbetet på vår terrass fortgår och det är en himla röra. Tyvärr var de tvungna att såga ner våra två stora tujor, så det blir väldigt tomt där. Det blir ett problem att ta itu med till våren. Undrar bara hur det blir med vår julbelysning...
Bilderna är förstås från vår Dalavecka.
onsdag 5 september 2018
September...
Fortsatt fint väder. Termometern är fortfarande över 20-strecket på dagarna.
Stora tjejen trivs i skolan. Nu går hon dit utan sällskap. Lilleman har funnit sig tillrätta på förskolan (man ska ju inte säga dagis numera). Vi har haft nöjet att hämta honom några gånger och det syns att han trivs och har det bra.
50-årsjubileet i lördags var väldigt trevligt. Det är nog unikt att hålla kontakten under så lång tid. Första gången var efter tio år, sedan har vi setts vart femte år! Heby Folkets Park är ett perfekt ställe att vara på. Jag har själv tillbringat mycket tid där, både som nöje och som arbete.
Den här gången föreslog jag, några instämde, att vi skulle låta det här vara den sista träffen. Man ska lägga av när man är på topp. Det blev dock beslutat att vi ses om fem år igen. Ett gäng utsågs att ordna det. Naturligtvis ställer jag upp om det går.
Det är full aktivitet på våra terrasser nu. Vi har inte längre tillgång till vår, men det gäller ju bara ett par veckor. När arbetet är klart ska ingen fukt någonsin kunna nå grannen under. Det är det som tydligen varit ett problem. Huset är ju trots allt 30 år.
På söndag är det val. Så spännande! På måndag åker vi upp till Dalarna för att tillbringa tio dagar med Boston, världens coolaste boxer.
Stora tjejen trivs i skolan. Nu går hon dit utan sällskap. Lilleman har funnit sig tillrätta på förskolan (man ska ju inte säga dagis numera). Vi har haft nöjet att hämta honom några gånger och det syns att han trivs och har det bra.
50-årsjubileet i lördags var väldigt trevligt. Det är nog unikt att hålla kontakten under så lång tid. Första gången var efter tio år, sedan har vi setts vart femte år! Heby Folkets Park är ett perfekt ställe att vara på. Jag har själv tillbringat mycket tid där, både som nöje och som arbete.
Den här gången föreslog jag, några instämde, att vi skulle låta det här vara den sista träffen. Man ska lägga av när man är på topp. Det blev dock beslutat att vi ses om fem år igen. Ett gäng utsågs att ordna det. Naturligtvis ställer jag upp om det går.
Det är full aktivitet på våra terrasser nu. Vi har inte längre tillgång till vår, men det gäller ju bara ett par veckor. När arbetet är klart ska ingen fukt någonsin kunna nå grannen under. Det är det som tydligen varit ett problem. Huset är ju trots allt 30 år.
Jag lägger in en bild från mitt älskade Hallonparken. Jag har plockat massor med hallon och hoppas
hinna plocka ännu mer innan säsongen är slut. Ett underbart ställe. På söndag är det val. Så spännande! På måndag åker vi upp till Dalarna för att tillbringa tio dagar med Boston, världens coolaste boxer.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


























