Ny månad igen!

Våren är här, men stundtals lite kylig. Det är härligt med ljuset och fågelkvittret. 

Nu är semesterperioden godkänd, och jag fick juli, precis som jag önskade. Dags att göra upp lite semesterplaner. En förhoppning är att vi får långväga gäster, från Nordnorge, och att vi får till en Skåneresa.

I slutet av den här månaden bär det av till London i alla fall. 

Helgen som var hade vi ett förtroendeuppdrag. Barnvakt åt Yrvädret. Det tar på krafterna att leka och stoja och jag somnade ovaggad på söndagskvällen. Dessutom har hon en stark vilja, så det krävs mycket tålamod. Det var längesen jag hade småbarn!

Jobbplaneringen är gjord fram till semestern. Jag lyckades få midsommarhelgen ledig. Helgerna duggar tätt i maj och juni.

Snöblask..

Så kom då det här ovädret som man försökt skrämma oss med. Som det blåser, blir det torrt på vägarna direkt. 

Fyra härliga, lediga fridagar med både lek och vila. Stora lekparken i  Sala stadspark är imponerande och innehåller även en del för större människor. Jag tvivlar på att man tänker på 60+-tanter, för det var tämligen livsfarligt. Det ska finnas lekplatser för folk som närmar sig pensionsåldern och även har passerat den med råge. Jag letar vidare helt enkelt...Det är ju så skojigt att klättra och hänga och slänga. Även att gräva, tycker vissa...

Lilla Yrvädret har tydligen fått några mystiska prickar, och eftersom vattkoppor grasserar på förskolan, misstänker vi det, men det har inte blivit fler. Vi får se hur det utvecklar sig. Jag har ställt in mig på att Vabba, för om det är det, så blir det ett par veckors bortovaro från dagis.

Vår några dagar till...

Maken och jag har varit lite olagliga och bytt till sommardäck redan. Det känns fullständigt vansinnigt att åka omkring med dubbdäck, när vägarna är torra och fina. Det heter ju att man måste ha vinterdäck om vinterväglag råder, och det kan man nog säga att det inte gör. Visserligen skulle temperaturen sjunka med 10 grader till helgen, men jag får väl köra försiktigt.

Jag har besparat mig ett besök på något köpcentrum, vilket är en bra sak. Mina jobbarskor började gå sönder, och eftersom det är Ecco som gäller för mig, köpte jag ett nytt par från deras webbshop, helt enkelt. Där finns deras hela sortiment, vilket man inte kan säga om skoaffärerna. Jag råkade klicka i fel ruta på frågan var jag ville hämta paketet, så det blev en liten tur till andra delen av byn. 

Ett ljudboksföretag, Audible, har i flera månader dragit någon hundralapp från mitt konto, utan att jag har medgivit det. Jag har letat efter kontaktuppgifter utan att lyckas. Förmodligen har jag letat på fel ställe, för plötsligt fick jag fram en e-postadress. Jag skrev ett ilsket brev, på engelska, att jag inte är medlem hos dem och att jag minsann vill ha mina pengar tillbaka. Utan hopp om positiv respons, fick jag svar samma dag. Man avslutade mitt medlemskap (som jag inte visste att jag hade) och skickade tillbaka pengarna. Ibland ska man ha tur!

Jag lägger väl in en bild i dag igen, från en solskenspromenad.

Promenad i skogen..

Ut i naturreservatet med stavarna. En bok i örat, som inte utestänger fågelkvitter. Det är omöjligt att se att det egentligen fortfarande är vinter. Det finns inte något i skogen som vittnar om det. Om jag plötsligt såg en blåsippa skulle jag inte bli förvånad, för det känns verkligen som vår.

Boken i örat är En man som heter Ove, och är hejdlöst rolig och samtidigt sorglig. Jag både skrattar och gråter där jag går i skogen. Inte gråter så att tårarna rinner, men ögonen tåras i alla fall. 

Min doktor, som är omöjlig att nå, fick reda på det där om rockkonsert, och skickade en kallelse till mig. Prover, blodtrycksmätning och nu känner jag mig väldigt frisk! 

Jag lägger in en bild som jag tog i dag i skogen. Lite trolskt, kan man tycka.

Idag är det dags!

Årets första semla! Vi är ett gäng som håller på traditionen att äta semla på Fettisdagen, som infaller idag, väldigt sent om ni frågar mig. Eftersom påsken är sen så blir det så. Det är nåt med fullmånen efter en viss dag. Ni får googla helt enkelt...

Idag, eftersom vi jobbar, har vi beställt från RC Choklad, som finns på Arlanda. Hoppas nu att jag inte blir besviken. Förra året tyckte jag att bullen var lite torr. Jag ska be maken baka en sats, så vi kan göra egna de återstående sex tisdagarna.

Igår började jag jobba 5:30! Okristligt! Nu förstår jag hur zombisarna känner sig och varför de är så arga. Jag såg förmodligen ut som en, när arbetsdagen började närma sig slutet. Trevligt sällskap gjorde dagen lite lättare i alla fall. Aldrig mer, om jag får bestämma!

Lilla Yrvädret har hamnat i en trotsperiod så ibland är det lite livat. Utbrotten går fort över som tur är, och då är hon sitt vanliga, soliga och pladdriga lilla jag igen.

 

En underbar film..

Efter ett tips från en filmkunnig kollega såg jag igår filmen Mr Morgan´s last love. Huvudrollen har Michael Caine och han är ju en fenomenal skådespelare.

Jag lyssnar på en intressant bok. Visserligen någon slags deckare, men den utspelar sig i Finnmark i Norge, där jag tillbringat några veckor så gott som varje sommar från mitten på 70-talet till mitten på 80-talet. Sen flyttade mina släktingar söderut och därmed upphörde Finnmarksbesöken. Maken och jag gjorde en resa till Nordkap för några år sen, så då fick jag återuppleva detta fascinerande landskap. 

Åter till boken, som heter Kautokeino, en blodig kniv, och är skriven av en debutant, Lars Pettersson. Han är alltså svensk men tillbringar vintrarna däruppe, och har en stor lokalkännedom. Det intressanta, tycker jag, är hur han skildrar det samiska samhället. När jag läst färdigt ska jag förhöra min brorsdotter, som bor däruppe. Jag vill veta om det fungerar så som han beskriver.

Snart slut..

Nu är det bara två dagar kvar på detta OS, som har varit en succé ur svensk synvinkel. Imorgon är det höjdpunkten, final i ishockey mellan Sverige och Kanada. Det kan bli en riktig rysare. Tyvärr jobbar jag, så jag missar förmodligen hela kalaset. Medalj blir det i alla fall, frågan är bara vilken valör.

I södra landet sägs våren ha kommit, och det är milt även här. Jag lägger ut ett par bilder från vår terrass på hur det såg ut för exakt fyra år sen och idag. Tror jag föredrar det vita.