Den ser inte så tokig ut, faktiskt. Vi har ett väldigt bra tjänstepensionsavtal, och har man jobbat i 40, eller det blir 42 innan jag slutar (om jag slutar då). Maken kommer att ha lika mycket i pension som han har i lön nu. Det här gäller de första fem åren, sen får man dra åt svångremmen lite. Nu gäller det bara att hålla sig frisk så man kan dra nytta av det här.
Jag är måttligt, för att inte säga noll, intresserad av att följa mina PPM-fonders utveckling. Det har jag lämnat till maken. Nu visar det sig i alla fall, att några Kina-fonder jag tydligen har, har utvecklats väldigt bra. Det tackar vi för. Den största delen har jag dock i räntefonder, där man tydligen inte kan förlora, men inte heller tjäna så mycket. Trygghet kallas det visst...eller feghet.
Bilden är bara en illustration jag lånat från nätet, inte min kurva.
Idag var jag till kiropraktor för första gången i mitt liv. Jag har länge haft problem med nacksmärtor, som i sin tur leder till huvudvärk. Det är något som kommer och går, och när jag har riktigt ont är det jobbigt.
Den här kiropraktorn pratade och försökte lura ut vad det kan bero på. Naturligtvis är det jobbet och den dåliga ergonomin vi dras med. Jag fick en lättare behandling idag, men det knäppte och knakade i alla fall. Han sa att jag skulle bli trött i ryggen ikväll, eftersom jag jobbar, men än har jag inte känt något. Jag ska gå två gånger i veckan framöver och sen lite mer sällan. Han sa att jag ska bli helt bra och det låter ju betryggande. En annan positiv sak är, att det finns s.k. landstingstider, som bara kostar 100 kronor per gång och med högkostnadsskydd. Nu ser jag fram emot slutresultatet!
Än så länge är det här året väldigt likt det förra vad gäller vardagslunken. Arbete och mormorssysslor, men det är grejer på gång.
Om några veckor ska vi fira att maken fyller jämnt och då smiter vi bort några dagar. Det ska bli härligt och vi får hoppas att vädret möjliggör att vi kan göra det vi tänkt.
När vi kommer hem ska jag hämta ut min nya bil! Jag som inte skulle köpa någon ny bil, men man kan ju alltid ändra sig. Det blir en Clio igen, förstås, men en häftigare variant. En vuxen bil, som maken uttryckte sig. Jag hade ju tänkt begära att få gå ner lite i tid, för att få lite tid över till annat, men nu får nog det bero ett tag.
Lilla Yrvädret närmar sig sin fyraårsdag nu. Hon sov över här i förrgår natt och så var hon med mig till frissan i Sala. Vi hann träffa stora dottern också innan vi åkte hem. En härlig dag.
Vintern svajar fram och tillbaka. Från att ha haft ett riktigt härligt snöväder fick vi blidväder igen.
Så här ser min nya bil ut
De tillbringar vi i lugn och ro hemma, bara maken och jag. Lite god mat och så småningom ska vi ut och kolla in fyrverkerier.
När jag blickar tillbaka på året har det hänt en del, både positivt och negativt.
Londonresan tillsammans med goda vänner fick en tung skugga över sig.
Yngsta dottern tog sin sjuksköterskeexamen. En otrolig prestation med uppehåll för barnafödande. Nu har hon fått fast anställning!
Mellersta barnbarnet tog studenten och har också fått jobb. Det värmer ett mormorshjärta.
Midsommaren uppe i Dalarna med äldsta dottern var en härlig upplevelse. Lilla Yrvädrets hundrädsla botades av fantastiska, tålmodiga boxern Boston.
Semestern i underbara Skåne och på Västkusten blev också oförglömlig, och jag är glad att jag tog en massa härliga kort.
Vårt nya fina badrum är höstens höjdpunkt. En ganska jobbig månad med hotellboende och provisoriska lösningar, men resultatet blev fantastiskt.
Det blev en lugn och mysig jul i år igen, och som grädde på moset blev det kallt, soligt och med ett tunt lager snö på marken.
På Annandagen roade vi oss med att åka in till stan och åka genom nya tunneln. Vi hamnade på Lidingö och tog en kylslagen promenad på Bosön. Avslutade med ytterligare en promenad i Sigtuna när solen höll på att gå ned. Sagolikt vackert.
Igår var Lilla Yrvädret och jag modiga nog att ge oss ut på Mälarens is. En halv meter från strandkanten räckte gott. Det finns mycket att pyssla med på isen trots att det var 13 grader kallt. Även där en magnifik solnedgång. Tråkigt nog ska det bli milt igen, men vi får väl se fram emot det som komma skall i början på februari..
Lägger ut en bild på Yrvädret på isen och solnedgången över Mälaren.
Nu närmar sig frihetens timma och två veckors semester väntar runt hörnet. Dagarna före julafton blir lite hektiska, men sen ska jag ta det lugnt.
På min födelsedag kom lite snö, men det var borta innan kvällen. Det är som förgjort! Fuchsian har lämnat in nu i alla fall, faktiskt på min födelsedag. Det blir nog ett rekord som blir svårt att slå åren framöver.
Föräldrar som går och stirrar in i sina mobiler när barnen gör allt för att få mammas eller pappas uppmärksamhet. Då menar jag små barn som inte kan säga till. Har just suttit här på jobbet och studerat en pappa som var helt upptagen med sin mobil, medan den lilla killen, runt 1½år, körde runt med en bagagevagn. Pappan hade noll koll. Till slut drog den lille bara iväg, när inte pappan brydde sig. Han hade kunnat försvinna i folkvimlet. Jag är själv svårt förtjust i min mobil, men har fortfarande vett att använda den med förstånd i andra människors sällskap.
